Gå direkt till textinnehållet

BNL räknar med att förlora upp till 40 miljoner på det nya mediestödet

Bonnier News Local (BNL) är mestadels positiva till det nya förslaget på mediestöd trots att deras första kalkyl pekar på 20-40 miljoner mindre i stödpengar. Samtidigt är de, tillsammans med flera tunga organisationer, kritiska till att det viktigaste saknas i utredningen: momsbefrielse för allmänna nyhetsmedier.

Som Journalisten har berättat tidigare idag föreslås att det nuvarande presstödet samt innovations- och utvecklingsstödet slopas och ersätts med ett redaktionsstöd som baseras på redaktionens storlek, inte på upplaga.

Mikael Nestius är affärsområdeschef på Bonnier News Local (BNL) som har ett 40-tal lokala tidningstitlar. De anser att förslaget är bra i grunden, förutom då att nollmomsen inte behandlas.

– Det är ett stöd till journalistiken med tydligt tryck på det lokala och regionala vilket är i linje med vad vi har tyckt hela tiden, säger han till Journalisten.

Samtidigt pekar Mikael Nestius på flera punkter i förslaget där det återstår att se hur allt faller ut. Bland annat hur myndigheten kommer att tolka vad som är unikt material.

– Idag finns det tydliga riktlinjer kring detta. För att få driftstöd ska man ha 55 procents unikt material i papperet, för andra stöd handlar det exempelvis om 20 procent av innehållet. Vi har inte gillat det här så på så sätt är det bra att man tar bort det, men det är ganska luddigt skrivet som det är nu så det är svårt att tolka exakt vad som menas här, säger Mikael Nestius.

Mikael Nestius. 

Som exempel tar han upp hur man i kristider kommer att se på journalistiken hos de lokala titlarna. Vid extrema händelser som en pandemi har man sett att det är naturligt att även de lokala sajterna fylls med sådant material.

Ett annat frågetecken enligt BNL är hur myndigheten kommer att kolla så att de som får stöd använder pengarna på rätt sätt?

– Hur ska man vara säker på att man använt pengarna till den lokala journalistiken? Det måste finnas möjlighet för myndigheten att kolla det här, menar han.

– Eller det särskilda redaktionsstödet som ska kunna ges för områden som är underbevakade. Vem bestämmer vad som är underbevakat och vad händer om flera aktörer söker stöd för samma områden? 

Mikael Nestius pekar också på en skrivning i förslaget som handlar om att man ska anse sig ha behov av stöd, och inte får gå för bra ekonomiskt. Som Journalisten har berättat tidigare gick BNL med över 200 miljoner kronor i vinst 2021.

– Förra året fick vi 270 miljoner totalt i stöd på BNL och vi gjorde 200 miljoner i vinst. Det innebär att utan stödet skulle vi ha gått 70 miljoner back. Vi försöker bryta ned på titelnivå hur varje enskild tidning går men det är svårt eftersom det är stora enheter på en resultaträkning. Vi har så många gemensamma funktioner som delas av alla titlar inom koncernen, säger Mikael Nestius.

BNL har gjort en första överlagsräkning på hur stödet förväntas slå för just dem.  

– Vi tror att vi tappar i storleksordningen 20-40 miljoner per år, även om mycket är oklart än. Den här fördelningen är mycket mer korrekt och rättvis än de gamla pressstöden så då står vi nog ut med att tappa några miljoner på totalen, menar han.

Thomas Mattsson, senior rådgivare på Bonnier News, kallar det ”ett gediget förslag” men är kritisk till avsaknaden av nollmoms.

– En enig styrelse i Tidningsutgivarna anser att nollmoms som indirekt stöd skulle skapa de bästa förutsättningarna för journalistik i hela landet över tid, och det är förstås en insikt som kommer att framkomma i den remissrunda som nu inleds. Det är möjligt att kombinera nollmoms med direktstöd som exempelvis redaktionsstöd, vilket ju en ny regering och en ny riksdag efter valet kommer få ta ställning till, uppger Thomas Mattsson i en kommentar till Journalisten.

Tidningsutgivarna kommenterar också förslaget i ett pressmeddelande. De menar – i linje med BNL – att utredningen gör ett gediget jobb och att de gamla stöden inte var nog anpassade till dagens medielandskap.

”Däremot är det olyckligt att finansdepartementets utredning inte innehåller något förslag om återinförd nollmoms”, säger Johan Taubert i en kommentar.

DN-debatt slår 84 chefredaktörer och ansvariga utgivare idag också ett slag för en momsbefrielse för allmänna nyhetsmedier.

I ett pressmeddelande skriver Journalistförbundet att de, precis som utredningen, sett ett behov av att stärka den lokala journalistiken.

– Samtidigt fyller de rikstäckande medierna också en viktig funktion och vi får se upp så att inte pendeln tippar över åt andra hållet, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i en kommentar.

För Journalistförbundet är det viktigt att kostnader för anlitande av frilansar också räknas in och inte bara lönekostnader. Det är en fråga som förbundet kommer att lyfta under det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Gällande den så kallade demokratiparagrafen menar de att principen om att staten inte ska ställa upp krav kopplade till innehåll i medier har varit en viktig fråga för dem. Förbundet har därför tidigare motsatt sig den typen av innehållskriterier.

Förbundet kommer nu att analysera förslaget och se om det finns anledning att ompröva ställningstagandet, skriver de.

– Om det ska införas en demokratiparagraf är det viktigt att den utformas på ett tydligt sätt. Det ska inte finnas utrymme för regeringen eller myndigheter att godtyckligt utestänga vissa medier från stöd, säger Ulrika Hyllert.

Utredningen innehåller ett särskilt avsnitt om frågan om att utvidga mediestödet till att även omfatta tidskrifter men något förslag läggs inte fram, vilket Sveriges Tidskrifter är kritiska till. 

– Det blir nu oerhört viktigt att den särskilda tidskriftsutredning som Svegfors föreslår kommer i gång direkt, och att fokus där ligger på det faktum att tidskrifter och dagspress ingår i samma ekosystem. Tidskrifter har tagit över stora delar av den fördjupande samhällsjournalistik som dagstidningarna tidigare bedrev, och ger man inget stöd till detta riskeras just de värden som utredningen haft i uppdrag att försvara. Under presskonferensen beskrev Svegfors att hans föreslagna modell har möjlighet att ”leva rätt länge”, vi menar tvärt om att mediestödet i denna form snabbt kommer minska i relevans, säger Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter i ett pressmeddelande. 

Fler avsnitt
Fler videos