Gå direkt till textinnehållet

Belarusprotester och pandemi präglade pressfrihetsåret 2020

Antalet dödade journalister i världen minskade i år, till 46 döda. Siffran är den lägsta som Reportrar utan gränser uppmätt sedan 2003. Samtidigt skedde massgripanden av journalister i Belarus och i spåren av pandemin.

Idag offentliggör pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser sin årliga sammanfattning av året som gått. Antalet journalister som dödats i tjänsten minskar alltså något från 2019, från 49 till 46.

Allt fler journalister dödas idag i länder som inte befinner sig i konflikt. Värst drabbat är Latinamerika, vilket inte skett sedan RSF började sina mätningar 1995; Mellanöstern har genomgående brukat vara värst drabbat. Mexiko är alltjämt det enskilt dödligaste landet att verka som journalist i.

Antalet fängslade journalister minskar marginellt. 387 journalister och mediearbetare, varav 252 professionella journalister, satt fängslade i början av december 2020. Bara nio procent av dem är kvinnor, vars andel dock ökat under året.

Kina (117 fängslade journalister), Saudiarabien (34), Egypten (30), Vietnam (28) och Syrien (27) står tillsammans för 61 procent av alla fängslanden av journalister.

Coronapandemin har lett till fler än 300 övergrepp på pressfriheten mot 450 journalister, konstaterar RSF i sin årssammanställning. 35 procent av övergreppen handlar om utomrättsliga gripanden där journalister i Afrika och Asien är värst drabbade. 30 procent av överträdelserna handlar om våld mot journalister. 

14 av de journalister som gripits för sin pandemibevakning satt i början av december fortsatt frihetsberövade, enligt RSF.

Situationen för journalister i Belarus försämrades kraftigt efter presidentvalet den 9 augusti. RSF har räknat till 449 övergrepp på pressfriheten och 62 fall av tortyr/misshandel. Fram till 30 november hade 368 journalister gripits i landet och i början av december satt åtta av dem fortsatt fängslade.

Journalisten har återkommande under hösten rapporterat om situationen i Belarus. Till exempel greps 15 journalister en enskild septemberhelg när de bevakade protester i landet.

Frilansjournalisten Ilya Kuzniatsou berättade i september hur president Aleksandr Lukasjenkos metoder för att tysta fria medier blev allt mer desperata.

– I början av protesterna grep och misshandlade polisen journalister i anslutning till demonstrationerna. Det har i stort sett upphört. I stället jagas journalister på gatan, i butiker, på hotell och i sina hem, berättade Ilya Kuzniatsou.

I augusti var DNs fotograf Paul Hansen en av de utländska journalister som greps och kastades ut ur landet.

– De lokala kollegorna – som ofta jobbar för internationella medier – har inget annat land att åka till. Jag är tacksam och nästan jobbigt privilegierad som kan lämna landet. Jag är inte den modiga, sade han till Journalisten.

RSF lämnade i förra veckan 15 rekommendationer till Belarus, EU, Europarådet, OSCE och FN för att minska förtrycket i Belarus. Bland annat uppmanas EU-länder att öka sitt stöd till hotade belarusiska journalister, genom att erbjuda dem skydd och medicinsk hjälp när nödvändigt.

Belarus uppmanas bland annat att sluta trakassera journalister och att utreda alla anklagelser om misshandel/tortyr av journalister.

Fler videos
Fler avsnitt