Gå direkt till textinnehållet

Avslöjandet som blev Oscarsvinnare

Avslöjandet om de sexuella övergrepp som begåtts av präster inom katolska kyrkan i Boston fick efterdyningar över hela den katolska världen. Medlemmarna i grävgruppen Spotlight på Boston Globe fick ta emot Pulitzer-priset för rapporteringen 2003.

Mike Rezendes, som är en av journalisterna bakom reportagen och medlem i Spotlight-gruppen, kommer till Gräv 18 och delar med sig av sina erfarenheter och tips.

 – Jag kommer att tala om värdet av undersökande journalistik för demokratin. Demokratin fungerar inte om det inte finns journalister som ställer makthavare till svars. Jag kommer också att prata om fenomenet ”fake news”. Och om den ekonomiska utmaningen att finansiera grävande journalistik. Utvecklingen på internet har gjort det omöjligt att ta betalt för grävande journalistik.

2015 kom filmen Spotlight som baserades på historien om avslöjandet. Den blev en kritikersuccé, vann en Oscar för bästa film och en för bästa manus, och spelade in 88,3 miljoner dollar.

– Filmen Spotlight beskriver det som hände väldigt väl. Det är fantastiskt att de kunnat sammanfatta fem månaders jobb på två timmar så bra, säger Mike Rezendes.

Avslöjandet började med misstankar om att en präst i Boston utnyttjat barn sexuellt, och att katolska kyrkan försökt mörklägga det. Efter undersökningar framkom att det inte bara var en präst – utan ett hundratal enbart i Boston. Senare upptäcktes att fenomenet fanns på flera platser, i New York, Tuscon – ja över hela världen. Fram till 2004 hade 450 katolska präster och fyra ärkebiskopar i hela USA slutat till följd av anklagelser om sexuella övergrepp.

Spotlight-teamet jobbade i ungefär fem månader med researchen innan den förs­ta artikeln publicerades. Sedan följde uppföljningar i ämnet under mer än ett år, ”tills läsarna inte orkade läsa mer och vi kände oss färdiga med det”, säger Mike Rezendes.

Ett så känsligt ämne, där många källor består av personer som varit med om traumatiska övergrepp, kräver förstås en varsam hand.

– Jag hade möten med dem där de först fick prata ”off the record”, men efter två tre möten hade de oftast bestämt sig för att de ville berätta med namn i tidningen, vilket var det jag ville ha. När vi publicerat några av fallen var det som fördämningen brast, det vällde in tips och människor som ville berätta. De kom till oss, vi behövde inte längre söka upp folk.

– Förutom att det var svårt att få ut dokument från domstolar, så var ärligt talat det svåraste med jobbet att i timmar, dagar, månader höra människors berättelser om hur de blivit sexuellt utnyttjade.

Intresset för grävande journalistik vaknade tidigt.

– Redan på universitetet jobbade jag som volontär med grävande journalistik för en lokal tidning som hette The East Boston Communtiy News, numera nedlagd, där vi genom reportage försökte förbättra boendemiljön i området, som var fattigt. Bland annat skulle en flygplats byggas och man skulle riva vissa områden, det försökte vi belysa.

Just nu är Mike Rezendes tjänstledig från Boston Globe för att jobba med ett eget skrivprojekt. Han har också fortsatt att granska den katolska kyrkan.

– I augusti publicerade jag en artikelserie om barn till katolska präster. Prästerna ska leva i celibat och inte ha sex, men så är det inte. Deras barn finns över hela världen. Jag pratade med ett dussin barn till präster, som växt upp antingen utan att veta vem deras pappa var, eller inte fått prata om det.

Han tycker att den viktigaste lärdomen han har dragit efteråt är att alltid ifrågasätta auktoriteter.

– Oavsett vem det är. Katolska kyrkan, som ska stå för något gott, visade sig ha mycket dold ondska inom sig. Man måste alltid ifrågasätta.
 

Mike Rezendes bästa tips 
för att få källor att prata

1. Alla vill prata. Det är ditt jobb att hitta ett sätt att få dem att öppna sig. Förutsätt aldrig att en person inte kommer att prata. Det kan bli en självuppfyllande profetia.

2. Var uppriktig – spela inte uppriktig. Om du verkligen är intresserad av vad folk har att säga är det troligare att de pratar.

3. Svälj stoltheten. Om en källa vill klaga på din tidning eller ditt medieföretag, låt dem ventilera sina åsikter. När de väl fått ur sig det de vill säga kommer de att berätta det du vill veta.

4. Sätt ditt ego åt sidan. Särskilt med en motvillig källa eller med någon som inte är van att bli intervjuad, var ödmjuk och gå försiktigt fram.

5. Håll din källa i handen. Källor är ofta oroliga och ängsliga. Det är ditt jobb att uppriktigt förklara riskerna med att prata med dig – och varför det är värt att ta risken.

6. Skapa ett tryggt rum. Det kan kännas tråkigt, men ibland måste du låta din källa lära känna dig innan de känner sig trygga med att prata.

7. Läs på ordentligt. Sluka all information du kan om ämnet innan du träffar din källa, så du vet vad som är viktigt när det dyker upp något under intervjun eller i dokument.

8. Smicker går alltid hem. Det är okej att blåsa upp någons ego genom att tala om hur viktig personen är för din berättelse. När de väl pratar kan du upptäcka att de är viktigare än du trodde.

9. Var tillgänglig. Gör det enkelt för folk att nå dig, om det så är via en tips-telefon, sociala medier, mejl eller telefon.

10. Uppmuntra galningarna. En del tipsare kan verkligen vara störda – de kan kanske till och med ringa från en psykiatrisk avdelning – men ibland kan tipsare verkligen ha blivit ”galna” helt enkelt av den orättvisa de drabbats av. Du får aldrig veta om du inte lyssnar.

11. Skriv ett brev. Om en källa vägrar att svara på telefon eller mejl, skriv ett brev och förklara dig. Om inte det hjälper, skriv ett till och berätta att du fortfarande är intresserad och behöver deras hjälp.

12. Förmedla den stora bilden. Många människor kan tänka sig att ge information om de tror att det kan hjälpa till att rätta till något som är fel eller på annat vis bidra till att göra samhället bättre.

13. Om en källa vägrar att prata, pröva med hembesök. Tänk inte på det som en aggressiv konfrontation (även om det kan vara det). Ibland kan källan bli imponerad över att du tagit dig tid och omaket att ta dig dit. Om de inte öppnar dörren, lämna en handskriven lapp med ett visitkort och mobilnummer.

Fler avsnitt