”Allmänintresset kring Estonia är uppenbart”
Thomas Mattsson om rättegången idag rörande Estoniadokumentären: ”Tv-teamet var inte där för att skända eller plundra, utan för att dokumentera.”
Henrik Evertsson och Linus Andersson står åtalade i Göteborgs tingsrätt för gravfridsbrott i samband med filmningen av Estonias vrak till dokumentärserien Estonia – fyndet som ändrar allt. Idag inleds rättegången.
Thomas Mattsson, tillförordnad vd för TU – Medier i Sverige, senior advisor på Bonnier News samt tidigare chefredaktör på Expressen, menar att fallet är komplicerat. Han har själv bevakat Estoniakatastrofen för Expressen, på den tiden han var reporter på tidningen.
– Jag var Estoniareporter 1994 och åren därefter, jag ringde hemifrån till en färjorna på platsen på natten och flög på morgonen till Åbo i Expressens chartrade plan, flög helikopter över haveriplatsen samma dag och blev kvar där i veckor, åkte med Mare Balticum från Tallinn på de anhörigas minnesresa och rapporterade om haveriutredningen… så jag har stor förståelse för komplexiteten kring det här, säger Thomas Mattsson.
– Det uppstår ibland en intressekonflikt mellan journalistik och juridik där reportern, redaktören eller mediehuset måste göra en proportionalitetsbedömning: är det rätt och riktigt att, faktiskt, kanske bryta mot lagen? Svaret blir nästan alltid ”nej”, principen måste ju vara att respektera de regler som gäller, men då och då kan det vara rimligt att försvara större värden och ändå utföra sitt uppdrag.
Henrik Evertsson och Linus Andersson gjorde sitt researcharbete ombord på ett tyskflaggat fartyg och reste till platsen från Tyskland, som inte antagit lagen om gravfrid. Thomas Mattsson menar att de agerade respektfullt; utan dykare i vattnet, och utan att sedan sprida några integritetskränkande bilder.
– Tv-teamet var inte där för att skända eller plundra, utan för att dokumentera. Deras dokumentärprogram har fått Statens haverikommission att begära att själva få dyka på vraket och riksdagen har utsett en Estoniagrupp. Allmänintresset är alltså uppenbart och som publicist är det givet att det som skett inte bör vara straffbart, eller åtminstone att de journalistiska motiven bör beaktas vid en eventuell påföljd.
– Det är viktigt att säga att journalister, som princip, inte får begå brott. Men IB-affären och en radda andra viktiga granskningar hade inte kunnat göras utan okonventionella arbetsmetoder. När Dagens Nyheter avslöjade romregistret avstod Justitiekanslern från åtal på grund av avslöjandets dignitet, när vi på Expressen gjorde vapenköpet i Malmö beaktade Högsta domstolen motivet och gav ett lågt straff, och så vidare. Det finns alltså många exempel på att det går att ta hänsyn till redaktionell verksamhet, säger Thomas Mattsson.
