Friandet visar journalistikens betydelse
En man döms till psykiatrisk vård efter att ha erkänt åtta mord. När journalisten Hannes Råstam börjar gräva i fallet upptäcker han den ena märkligheten efter den andra. 2008 visas hans dokumentär på SVT och historien om Sture Bergwall, tidigare "seriemördaren Thomas Quick", får en ny inriktning.
När Sture Bergwall tar tillbaka sina erkännanden, faller åtalen.
En rättskandal ligger i dagen.
På något sätt måste man utreda vem som bär ansvaret för det. Sture Bergwall själv vill ha en ansvarskommission. Kanske det vore det bästa. Även om åklagaren idag säger att eventuella tjänstefel är preskriberade så är det viktigt att ta reda på hur detta kunde hända.
Hela fallet belyser betydelsen av granskande journalistik. Att det finns tid och möjlighet för journalister att gräva och lyssna på människors berättelser. Hannes Råstam fick Sture Bergwall att öppna sig, annars hade seriemördaren Thomas Quick fortfarande funnits kvar. Nu är namnet istället förknippat med en rättskandal och inte med mord.
Beslutet att fria Sture Bergwall från även det åttonde mordet var väntat och är i sig ett bevis för att rättvisan för honom trots allt segrat, med god hjälp av journalistiken.
För mordoffren finns dock ingen rättvisa. Få tror att de verkliga mördarna någonsin kommer att ställas inför rätta.
