Regeringen måste stå upp för pressfriheten i EU
EU-förslaget om hur terrorisminnehåll på nätet ska kunna stoppas är problematiskt. Om det går igenom kan det sannolikt innebära kraftiga inskränkningar i yttrandefriheten och hota journalistiken. Journalistförbundet förväntar sig att den svenska regeringen tydligt står upp för pressfriheten och grundläggande mänskliga rättigheter vid förhandlingarna som påbörjas i dagarna.
I EU förhandlas just nu nya regler om hur terrorisminnehåll på nätet ska kunna stoppas. Det var i slutet av 2018 som rådet först enades om ett förslag till en ny förordning. Då debatterades förslaget flitigt och sedan dess har det tröskats genom EU-maskineriet.
Nu stöts och blöts frågan slutligen i den så kallade trilogen. I trilogen ska rådet enas med EU-kommissionen och EU-parlamentet. Som alltid när det gäller trilog-förhandlingar är det svårt att få information om vad som just nu sker i frågan. Den lilla information som finns tillgänglig tyder på att slutprodukten blir väldigt problematisk ur yttrandefrihetssynpunkt.
Rådet vill ha generella bestämmelser för att så effektivt som möjligt kunna beordra plattformar som Facebook att snabbt ta bort information. Definitionen av vad som är terrorisminnehåll är så vag att även legitima åsiktsyttringar riskerar att omfattas. Det finns inget tydligt undantag som täcker alla journalister, även till exempel bloggar. Och terrorisminnehållet ska tas bort inom en timme. Punkt slut.
Journalistförbundet har via vår europeiska federation, EFJ, riktat kritik mot rådets inställning i förhandlingarna. I mitten av oktober gick EFJ ut och kritiserade förslaget för att inte i tillräckligt hög grad skydda journalistisk verksamhet.
Kritiken har inte bara kommit från civilsamhällesorganisationer. Även FNs särskilda sändebud i frågor om skydd för de mänskliga rättigheterna – samt sändebudet i frågor om skydd för de mänskliga rättigheterna i samband med terrorbekämpning – har så sent som 3 november 2020, i ett gemensamt uttalande, kritiserat förslaget. Kritiken bygger på att definitionen av terrorisminnehåll är otydlig. Även på flera andra punkter menar sändebuden att förslaget brister i skyddet för yttrandefriheten.
Journalistförbundet har krävt att förslaget ska innehålla tydliga undantag för tryck- och yttrandefriheten. Det är en nödvändighet för att undvika en krock mellan förordningen och de svenska grundlagarna. Men även yttrandefriheten utanför det grundlagsskyddade området måste skyddas. Den allmänna yttrandefriheten, varje persons rätt att uttrycka sin åsikt på nätet, är också viktig. Våra principer om mänskliga rättigheter måste respekteras. Det är inte rimligt att demokratiska länder inom EU inför regler som innebär att en persons åsikt på godtyckliga grunder kan bli flaggad som terrorisminnehåll av myndigheterna och avpublicerad inom en timme. EU kan inte göra det och samtidigt på ett trovärdigt sätt kritisera andra länder när de inför lagar om censur.
Morgan Johansson har tidigare sagt att den svenska regeringen värnar tryck- och yttrandefriheten i processen. Det ligger ett tungt ansvar på Sverige att stå upp inte bara för de svenska grundlagarna, utan även se till principfrågan och vikten av att yttrandefriheten får ett starkt skydd. Det finns en förväntning på Sverige att vi ska stå upp för pressfriheten och inte kohandla bort den inom rådet. Journalistförbundet förväntar sig att den svenska regeringen tydligt står upp för pressfriheten i samtalen inom rådet.
Terrorismen är ett stort hot mot vårt öppna samhälle som bygger på tillit till såväl medmänniskor som våra institutioner. Men vi kan inte skydda vårt demokratiska samhälle med hjälp av odemokratiska metoder. Om vi gör det riskerar politikerna att falla på eget grepp och förstöra det samhälle som vi alla så gärna vill skydda.
Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet
