Öppet brevsvar till Sofia Mirjamsdotter

Vi håller inte med dig om att vi är ett skråförbund. Vi är ett yrkes- och fackförbund och har så varit sedan 1901 och den ordningen stöds av medlemmarna, och ifrågasätts bara av arbetsgivare och organisationer som organiserar efter andra principer. Eftersom vi lever i en demokrati förfogar vi tack och lov själva över den frågan.

Som vår kongress uttrycker det i vårt handlingsprogram:

”Journalistförbundets syfte är att ge journalisterna så goda arbets- och levnadsvillkor som möjligt så att journalisterna utifrån dessa kan fylla sin uppgift i samhället och, på medborgarnas uppdrag, utöva så god och allsidig journalistik som möjligt”.

Annons

Naturligtvis är journalistik inte industriproduktion, journalistik är en kreativ verksamhet i kunskaps- och demokratibranschen.  Vi kan inte erinra oss några krav på regleringar i avtal och lagar som skulle strypa kreativitet eller journalistikens naturliga utveckling.

Vi brinner alla för frågor som demokrati, yttrandefrihet och mångfald.

Journalistförbundet är medlem av många organisationer, IFJ, EFJ,TCO, PTK, KLYS, ALIS till exempel, och dessa medlemskap kan varje kongress ifrågasätta och har inte ifrågasatt i historisk tid. Att delta i olika kampanjer och manifestationer som kampanjen för Dawit Isaak, våra stora upphovsrättskampanjer och Kulturskaparna är en fråga som förbundsstyrelsen förfogar över.

Journalistförbundet är öppet, transparent och demokratiskt i värderingar. Vad som ligger inom styrelsens mandat att beslut om bestämmer kongressen. I varje enskild fråga eller opinionsyttring kan vi inte invänta besked från varje medlem. Kongresserna har alltid varit mycket tydliga i sitt uppdrag till styrelsen att försvara upphovsrätten.

Vi förstår inte vari det hårresande består att kräva att skapande människor ska få betalt för sitt arbete. Kan människor inte leva på det de producerar blir det självklart mindre producerat. Det gäller även journalistik. Vi förstår inte riktigt vad du menar med att ”Journalistförbundets styrelse borde tänka framåt och istället för att gräva skyttegravarna i ställningskriget mot dem som betalar för vårt arbete allt djupare klättra upp och lägga ner vapnen”.

 Vi tror att du med ”dem som betalar för vårt arbete” menar arbetsgivarna och medieägarna. Då du satt i vår förhandlingsdelegation deltog du med stort och uppskattat engagemang i vårt försvar av upphovsrätten. Sedan dess har vi med dagstidningsägarna och numera medlemmarna i Medieföretagen kommit överens om ”delad vårdnad om upphovsrätten”.

Precis som vi gjorde då och som vi gör nu tillsammans med andra organisationer inom KLYS (ett medlemskap välsignat i demokratisk ordning av vår kongress) som står bakom Kulturskaparna arbetar vi för individens rätt till sin upphovsrätt, den kontinentala principen, i motsats till den angloamerikanska principen som ger upphovsrätten till medieägarna. Yttrandefriheten innebär att var och en har rätt att uttrycka, sprida och publicera sina åsikter. Den innebär inte att man utan lov har rätt att sprida och publicera andras texter och verk.

Idag ställs framförallt våra frilansande kolleger inför ultimativa avtal från de stora medieägarna som kräver att de ska uppge sin upphovsrätt helt och för all framtid om de ska få sälja sin journalistik. Däri ligger det stora hotet mot mångfalden och öppenheten och där behöver vi alla vara med och försvara upphovsrätten. Vi välkomnar dig i det arbetet.

Vi är det förbund du efterfrågar. Journalistförbundet slåss varje dag för öppenhet, mångfald och offentlighet och vi gör det för demokratins skull, för allmänhetens skull och för journalistikens skull. Vi anser dessutom att journalister precis som alla andra arbetande människor ska ha betalt för sitt arbete.

Självklart är inte offentlighetsprincipen till för journalisterna utan för medborgarna. Meddelarfriheten är en fri- och rättighet för medborgaren. Källskyddet är en plikt för journalisten.

Allt gott!

Journalistförbundets styrelse