Gå direkt till textinnehållet

”Kvällpressen måste sluta desinformera om sköldkörtelproblem”

Under lång tid har både Expressen och Aftonbladet återkommande publicerat okritiska artiklar om folksjukdomen hypotyreos, sköldkörtelhormonbrist.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Tyvärr kan vi som läkare konstatera att artiklarna ofta innehållit felaktiga farliga påståenden, ibland nästan lobbyism för den ”hälsocoach” eller privata vårdgivare de tillfrågat, istället för att ge läsekretsen en faktabaserad saklig information. Vad gäller Expressen är detta extra förvånande, eftersom tidningen har två kompetenta medicinreportrar, Anna Bäsén och Amina Manzoor. De artiklar vi kritiserar är skrivna av andra,  reportrar utan tillräcklig kunskap i ämnet.

Nyligen kunde vi åter läsa en undermålig artikel om hypotyreos i Expressen. Denna gång påstods patienten genom vattenfasta ha botat sin sjukdom och därför kunnat sluta med sina hormontabletter. Då reportaget beskriver en person som kallar sig ”utbildad fasteterapeut”, och som mot betalning leder kurser där andra instrueras i fasta, är det förstås enormt värdefull gratisreklam att hamna på Expressens förstasida. 

För den som verkligen lider av äkta hypotyreos kan artikeln istället vara rent skadlig desinformation. Har man allvarlig hormonbrist är det farligt att sluta med sin behandling, och dessutom är vattenfasta över längre tid potentiellt skadlig. Å ena sidan kan vätskeförlust leda till uttorkning med njursvikt, och å andra sidan kan intag av endast rent vatten leda till saltbrist, en utspädning av kroppsvätskorna som i värsta fall orsakar irreversibla hjärnskador och död.

Andra artiklar i Expressen och Aftonbladet har förordat olika dieter eller alternativmedicinska behandlingar, och ofta har det felaktigt påståtts att många patienter skulle behöva mer än den vanliga tablettbehandlingen, med mer potenta hormoner eller preparat baserat på torkad grissköldkörtel, en ålderdomlig behandling utan vetenskaplig dokumentation. 

De som kommer till tals i artiklarna är i majoriteten av fall outbildade inom hormonella sjukdomar med däremot ibland ett egenintresse i form av försäljning av olika livsmedel, mineraler eller kurser. Tyvärr faller inte detta under kvacksalverilagen vilket de är väl medvetna om. De gånger vi i dessa reportage har blivit tillfrågade att komma med kommentarer framgår tydligt att agendan redan satts. Tråkig saklig vetenskaplig dokumentation blir inget scoop och kommentarer från läkare utan vinstintresse verkar väljas bort.

Över 400 000 svenskar får varje år recept på sköldkörtelhormon. Bara en del av dessa har allvarlig hormonbrist vid diagnos, andra har en lättare brist, och rätt många har inte ännu en etablerad hormonbrist utan labvärden som visar att de har ökad risk att utveckla hormonbrist inom få år. För några är behandlingen helt livsviktig, för andra sker den mer för säkerhets skull: hypotyreos är alltså ett spektrum. 

För de som har en allvarlig hypotyreos är inte labvärdena svåra att tolka, men det är inte lika lätt att avgöra om en patient har en betydelselös tillfällig variation i proverna (vilket är mycket vanligt), en begynnande lindrig hormonbrist eller om proverna bara betyder en något ökad risk för hormonbrist i framtiden. Symtom på brist av sköldkörtelhormon som trötthet, viktuppgång, nedstämdhet, frusenhet, förstoppning och koncentrationsproblem är vanliga och upplevs ofta av personer med helt normal sköldkörtelfunktion men ibland kan läkare och patient ändå hoppas på en enkel lösning genom medicinering. Det belyses av två färska stora internationella studier där uppåt 30 procent av alla som påbörjat medicinering faktiskt haft normala sköldkörtelprover. Det är då inte förvånande att en del som trott sig ha hypotyreos utan problem kan avsluta sin medicinering.

Vi välkomnar journalister som vill skriva nyanserat och informativt om sköldkörtelproblem, och står gärna till tjänst med faktagranskning i framtiden.

Mats Reimer
barnläkare
Göteborg

Jan Calissendorff
Endokrinolog vid Karolinska universitetssjukhuset
Stockholm

Mikael Lehtihet
Endokrinolog vid Capio S:t Görans sjukhus
Stockholm

Svar från Expressen:
Avsikten med Expressens publicering var att belysa livsstilsomläggningar som positiv påverkan mot hypotyreos. Detta illustrerades av ett case och backades upp av Kerstin Brismar, professor och specialist i endokrinologi vid Karolinska institutet. Däremot kan man alltid ge röst åt ytterligare experter, i det här fallet med mer varnande hållning, vilket jag påtalat i ett obesvarat mejl till debattskrivarna. Det ska också sägas att Expressens ambition är att alltid rapportera vetenskapligt och har en lång tradition av att granska och avslöja alternativmedicinare och andra aktörer som jobbar ovetenskapligt med vård. Läkares och forskares ord väger alltid tyngst i Expressen. Men även experter talar om livsstilsförändring som hälsopåverkande faktor.

Kai-Anders Nilsson,
chef Expressen Hälsoliv

 

Fotnot: Aftonbladet har erbjudits att svara på kritiken men har avstått.

 

Fler avsnitt