FOTO: Tor Johnsson

Idag försämrar riksdagen källskyddet – trots varningar

19 februari, 2020

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

DEBATT Idag röstar riksdagen om att införa hemlig dataavläsning. Vågskålen väger tungt över för ett nej. Trots det kommer riksdagen att rösta ja idag, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

Hemlig dataavläsning innebär att polisen får möjlighet att gå in i ”informationssystem”, det vill säga datorer och mobiler, men även mailkonton och konton på sociala medier. Den nya lagen träder i kraft redan den första april i år.

Journalistförbundet har varit kritiskt till hemlig dataavläsning från början. I vårt remissvar skrev vi att det innebär ”ett paradigmskifte i användning av hemliga tvångsmedel i Sverige”. Tidigare har polisen kunnat övervaka kommunikation personer emellan. Med de nya reglerna kommer allt du gör digitalt vara möjligt att övervaka.

Just eftersom det är en helt ny typ av hemligt tvångsmedel ansåg Journalistförbundet att det var särskilt viktigt att få till ett starkt skydd för uppgifter som källor väljer att lämna till journalister. Lagen är utformad så att informationssystem som ”stadigvarande” används i journalistisk verksamhet är undantagna.

Journalistförbundet riktade tillsammans med flera andra företrädare för mediebranschen kritik mot förslaget. Vi ansåg inte att regeringen gav källorna ett tillräckligt starkt skydd. Vad skulle till exempel gälla i det fall en journalist använde en kontantkortstelefon? Detta görs i vissa fall vid journalistiska granskningar just för att skydda källan.

Svaret vi fick från inrikesministern, Mikael Damberg, var att det inte bara är informationssystem som ”stadigvarande” används av journalister som är undantagna. Även informationssystem som är ”särskilt avsett att användas i sådan verksamhet” är undantagna. Med det menade inrikesministern att frågan var löst. Vi känner oss dock inte lika trygga.

När domstolen ytterst ska tolka vad som avses med ”särskilt avsett att användas” går domaren till förarbetena. Det exempel som nämns i propositionen är att ”en advokat ännu inte har startat sin verksamhet men har tagit med sig en klientdatabas från en annan arbetsgivare och lagrat denna i ett informationssystem.” Detta är väldigt långt ifrån det exempel vi tog upp med kontantkortstelefoner som används tillfälligt. Rent praktiskt kommer det dessutom att bli svårt för polisen att veta om en mobil som en journalist använder för första gången är särskilt avsedd att användas för journalistik eller inte.

Journalistens tystnadsplikt är speciell i jämförelse med andra yrkesgruppers tystnadsplikt. När det gäller advokater eller präster är det främst innehållet i samtalet som är skyddsvärt. Det som en källa har berättat för en journalist kan däremot redan vara känt eftersom syftet med att lämna information till en journalist är att den ska publiceras och få spridning. Det journalisten oftast gör allt i sin makt för att skydda är istället källans identitet.

Information som omfattas av tystnadsplikt skyddas normalt i rättegångsbalken med en skyldighet för polisen att radera uppgifterna som omfattas av källskydd. Uppgifterna får inte heller användas i det fortsatta utredningsarbetet. Detta är dock en klen tröst för oss journalister eftersom källan är röjd i den stund polisen får redan på källans identitet.

Huruvida polisen verkligen lever upp till kraven på att radera information som omfattas av tystnadsplikt är också oklart eftersom det är svårt att få insyn i verksamheten. Nyligen avslöjades det att polisen hade använt ett sms-meddelande i en beslagtagen mobiltelefon i strid med reglerna. Meddelandet var skickat mellan en klient och en advokat och telefonnumret till advokaten var inlagt som ”Min advokat”. Trots det användes meddelandet av polisen i brottsutredningen och åklagaren åberopade dessutom meddelandet som bevis i rätten. Polisen och åklagaren har fått JO-kritik för detta.

Flera tunga namn, bland andra Anne Ramberg, har kritiserat hemlig dataavläsning för att inte vara proportionell. Det vill säga att nyttan av att införa reglerna inte väger upp det pris som medborgarna får betala i form av integritetskränkningar. I den senare vågskålen kan vi även lägga den urholkning av källskyddet som de nya reglerna innebär. Vågskålen väger tungt över för ett nej. Trots det kommer riksdagen alltså att rösta ja idag.

Ulrika Hyllert
Journalistförbundets ordförande

 

Journalistförbundets remissvar:

https://www.sjf.se/system/files/2019-01/journalistforbundets_remissvar_sou_2017.89_hemlig_datavlasning.pdf

Öppet brev till regeringen:

https://www.sjf.se/aktuellt/201912/branschkritik-mot-hemlig-dataavlasning

JO-beslut:

http://www.jo.se/sv/Sok/?searchType=decision&query=hidden%3Ameta%3Apagelink%3D5479&utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter

Intervju med Anne Ramberg, advokat och före detta generalsekreterare för Advokatsamfundet, om lagförslaget: 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ramberg-valdigt-integritetskrankande

 

 

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Journalisten-podden

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies