”Vi skjuter oss i foten när vi stänger kommentarsfälten”

I höstas tillbringade Sanna Trygg två månader vid det brittiska medieinstitutet Polis. Tillsammans med Charlie Beckett, en av Storbritanniens främsta medievetare, skrev hon en rapport om moderering av läsarkommentarer. Sanna Trygg, själv reporter sedan rätt många år, sökte ett stipendium för att undersöka frågan eftersom hon slagits av hur tunn debatten om hur journalister hanterar läsarkommentarerna var. Även den mer intensiva debatten efter terrordåden i Norge var smal, menar Sanna Trygg.

– Man såg inte de större frågorna som handlar om demokrati och den större samhälleliga debatten. Allt handlade om anonymitet och moderering, tekniska lösningar, säger hon.

Många medier valde under hösten att ta bort möjligheten att kommentera anonymt, för att stävja hatiska och rasistiska inlägg. Men enligt Sanna Trygg finns det ingen forskning som visar att nivån på debatten höjs för att man tvingar människor att skriva under sina riktiga namn.

Annons

– Man gör det också lätt för sig som publicist genom att säga att människor ska använda sin riktiga identitet. Alla vet hur lätt att skapa fejkidentitet på internet, det argumentet håller inte.

Hon tycker att det är anmärkningsvärt att många svenska medier säger sig vilja värna en fri samhällsdebatt samtidigt som de stänger ute åsikter och begränsar möjligheterna att delta i en sådan debatt.

– De väldigt brännheta ämnena gömmer man under mattan. Ett tydligt exempel är DN och Expos samarbete i höstas. Det var viktiga artiklar om främlingsfientlighet, men de gick inte att kommentera. Jag tror att vi riskerar att skjuta oss själva i foten på det här sättet. Främlingsfientliga partier har inflytande i snart alla europeiska regeringar.

Sanna Trygg pekar också på att en del forskare menar att när möjligheterna till samtal mellan människor med olika åsikter stängs så ökar främlingsfientliga och extrema strömningar i ett samhälle.

Samtidigt finns det relevanta invändningar mot en helt fri debatt, medger hon, som att främlingsfientliga grupper är mycket aktiva på nätet och riskerar att helt dominera debatten.

– Alla publicister borde börja med att fråga sig vilken ambition man har med sitt medium. Vill man värna om en fri debatt och dialog måste man ta läsarnas röster på mycket större allvar än i dag.

Det innebär också att lägga större resurser på moderering av kommentarer. Att som redaktion och enskild journalist kunna prioritera kommentarsfälten, finnas där och vara aktiv.

– En modern journalistisk produkt är en levande organism, den diskuteras. I dag slutar nyhetsarbetet inte när jag har lämnat in min text. Vi har ett ansvar att finnas där som skribenter, mot läsarna, menar Sanna Trygg.

I sin rapport närstuderade hon hur Svenska Dagbladet och brittiska The Guardian hanterar läsarkommentarer.

Viktigaste skillnaderna?

– Deras policy är olika. Guardian säger tydligt säger att man vill ha en intelligent debatt, och får därigenom en mycket kvalificerad debatt men stänger samtidigt ute många. SvD är mer svensk och säger att man vill värna om fri debatt och dialog men pekar inte ut vilken sorts kommentarer de vill ha.

En annan stor skillnad är att Guardian modererar inhouse, läsarkommentarerna hamnar på så vis mitt i nyhetspulsen.

SvD anlitar som många andra svenska medier det fristående företaget Interaktiv säkerhet. Något som tryckfrihetsexperten Nils Funcke är starkt kritisk till i Sanna Tryggs rapport: SvD skjuter över det publicistiska ansvaret till ett företag med minimal utbildning i etik och juridik, menar han.