Konstnär får inte fotografera kranier
Sametinget tillåter inte att den samiske konstnären Tomas Colbengtson fotograferar mänskliga kvarlevor som kan ha tillhört hans förfäder.
Tomas Colbengtson vill visa fotografierna på ett symposium i Berlin och berätta hur det kommer sig att mänskliga kvarlevor av samer förvaras på museer och institutioner.
Tomas Colbengtson har i en glasinstallation, som just nu visas i Berlin, inspirerats av en gammal grav på fjället Kálmebakkte vid Tärnaby. Troligen är det Colbengtssons förfäders grav, skriver Sameradion.
Genom id-nummer har Tomas Colbengtson lyckats spåra kvarlevorna till Historiska museets samlingar.
”För historiska museet var det okej att ta fram dem från bergsrummet där de förvaras i en papplåda”, säger Colbengtson till Samaradion.
Enligt Historiska museets riktlinjer är det tillåtet att visa upp kvarlevor av ursprungsfolk, om det görs i samråd med berörda organisationer och efterlevande. Men Sametingets styrelse säger nej till Colbengtson begäran att få fotografera kvarlevorna. Håkan Jonsson, som är styrelseordförande i Sametingen, hänvisar till ett beslut från 2007.
”Vi från Sametinget har tagit ett beslut att alla kvarlevor ska återföras och återbegravas och att ingenting ska röras. Om vi börjar säga ja till en rad olika förfrågningar, då sitter vi lite grann i klistret då etiska rådet kommer med riktlinjer”, säger Håkan Jonsson.
Tomas Colbengtson har bett Sametinget att åter ta upp hans förfrågan och påpekar att Oddasat på Internet publicerar bilder på samiska kvarlevor.
”Så jag tycker det är en märkvärdig hantering. Mitt syfte är att redovisa den här platsen och fyndet. Men om Sametinget säger nej då böjer jag mig för det, men jag vill ha en bättre prövning än det snabba beslut jag fick”, säger Tomas Colbengtsson.
