Journalistavtalet är klart

Strax efter lunch i dag 16 april skrev Journalistförbundet och Medieföretagen på det nya journalistavtalet, som ersätter de tidigare fyra avtalen för anställda inom dagspress, tidskrifter, public service och kommersiella etermedier. Åtminstone i vissa delar.

Formellt är det fyra olika avtal som är påskrivna, och som bakas ihop som en handling. Särregleringarna är så omfattande för de fyra avtalsområdena man kan ifrågasätta om det handlar om ett enda avtal.

– Rent juridiskt är det fortfarande fyra avtal, men med vissa harmoniseringar, säger Charlott Richardson, förbundsdirektör och förhandlare på Medieföretagen.

Annons

Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet säger till Journalisten att han tycker att man kan tala om ett enda avtal, eller åtminstone som ett första steg i en svår process. Han säger vidare att han är nöjd med det nya avtalen.

– Journalistavtalet säkrar dagens villkor och blir vägledande för hela branschen. Det blir nu ännu tydligare att det är Journalistförbundet som skriver kollektivavtal för journalister. Och vi går därmed in med ökad styrka i kommande avtalsförhandlingar för våra bemanningsanställda medlemmar, säger Jonas Nordling.

– Vi gick in i årets avtalsrörelse med målet att teckna ett avtal som inte innebär några försämringar för våra medlemmar. Det har vi lyckats med, säger Jonas Nordling.

Avtalet kommer att innehålla särregleringar för de områden där parterna inte enats om en harmonisering mellan de tidigare avtalsområdena. Det innebär att bland annat anställningsform och anställningstid kommer att vara reglerade på olika sätt beroende på företagstyp.

Däremot har löneprocessen harmoniserats. Möjligheten att starta kompetensutvecklingsråd införs också i det nya avtalet. Den möjligheten har tidigare inte funnits i alla de fyra tidigare avtalen.

Lönerna höjs som väntat med 2,6 procent och varje medarbetare är garanterad 300 kronor.

– Det är viktigt att poängtera att det är ett golv och att det finns stora möjligheter att få ut mer i de lokala löneförhandlingarna. Vi har satsat på att höja lägstalönerna rejält, för många mer än värdet av de 2,6 procent som avtalet ger. Varje medarbetare är garanterad 300 kronor, men de lokala parterna sätter lönerna vid förhandlingsbordet, säger Jonas Nordling.

Lägstalönerna höjs. För journalister med akademisk examen är lägstalönen 22 543 kronor, för övriga blir lägstalönen 20 497 kronor. Det innebär en harmonisering av lägstalönerna mellan de fyra tidigare avtalsområden, och nivåerna höjs med upp till 6,1 procent på vissa arbetsplatser.

Charlott Richardson på Medieföretagen säger till Journalisten att hon är mycket nöjd med det nya avtalen.

– Vi tycker att det har varit en konstruktiv förhandling. Vi har tagit ett första viktigt steg mot ett avtal och har lyckats harmonisera vissa delar. Vi kommer att fortsätta arbetet i nästa avtalsrörelse, säger hon.

Trodde du att ni skulle ha kommit längre i arbetet med att ta fram ett enda journalistavtal?
– Det är svårt att säga. Jag har följt arbetet på nära håll och det är mycket komplext. Att ersätta varje avtalstext med en ny text är inte så enkelt. Varje avtal är anpassat till verksamheten.