Gamla synder kvar i svårstädat Wikipedia
Det är lätt att korrigera fel, förtal och skvaller i det användardrivna nätuppslagsverket Wikipedia. Men en kontroll visar att graverande uppgifter om kända personer ändå är tillgängliga i uppslagsordens historik.
Allt fler journalister använder sig av nätuppslagverket Wikipedia för snabb, uppdaterad och för det mesta korrekt information om olika ämnen. Texterna i Wikipedia skapas av ideella insatser, och är öppet för alla att skriva i. Det gör att obekräftade eller nedsättande uppgifter lättare kan hamna på sidorna än i redaktörsstyrda publikationer.
Enligt Wikipedias grundregler får omstridda uppgifter inte publiceras, men uppgifter som tagits bort av administratörerna finns ofta kvar på uppslagsordets historiksidor. Journalisten gjorde några kontrollsökningar i historiken bakom biografier och hittade moraliskt och juridiskt graverande uppgifter om flera kända journalister. Ibland har de inte förts in som fakta, utan som referenser till ”obekräftade påståenden” i anonymiserade tidningsartiklar, i andra fall har det varit uppgifter om åtal, vid ett tillfälle med bifogade rättegångshandlingar.
Lennart Guldbrandsson, presskontakt för svenskspråkiga Wikipedia, säger att felaktiga eller kränkande uppgifter kan döljas:
– Wikipedias så kallade ”oversightbehöriga” kan dölja delar av artikelhistoriken, så att hela historiken bara kan nås av utvecklarna.
Han hänvisar till den policy för hur man ska skriva biografier om levande personer som Wikipedia-användarna ska följa. I den står att biografier ska skrivas från neutral synpunkt, uppgifterna ska vara korrekta, referenserna trovärdiga och kontroversiellt och omstritt material får inte förekomma.
Besluten om redigeringar av uppgifter säger ni sker i konsensus. Vilka ska komma överens i denna konsensus?
– Alla som vill, helt enkelt. De som tar del i debatterna i olika frågor på Wikipedia. Kärnan i konsensus är att båda ska vara nöjda med resultatet, det ska inte vara en kompromiss. De som ändå är missnöjda och missköter sig kanske till slut måste stängas av. Sedan är konsensusprincipen underställd principen om sanning. Svenskspråkiga Wikipedia kan till exempel inte rösta fram att Kebnekaise är världens högsta berg.
Vem är juridiskt ansvarig om man vill stämma för förtal?
– Det är den person som har lagt in informationen. Juridiskt fungerar det precis som på bloggar eller internetfora. Den som skriver är ansvarig för uppgifterna. I något fall har det blivit rättsfall.
Många skribenter figurerar bara som smeknamn på Wikipedia. För att ta reda på vem som är skribent kan man kontakta Wikipedias IP-kontrollanter, som tar reda på var adressen hör hemma.
Wikipedia har inget utgivarbevis och lyder inte under tryckfrihetsförordningen. Hur ska man göra om man känner sig förtalad?
– Först ändrar man och skriver in rätt information själv. Stretar någon emot och lägger tillbaka informationen får man ta upp frågan på diskussionssidan, där man kan hänvisa till de opartiska källorna. Fungerar inte det får man ta upp det på personens egen diskussionssida. Det finns grövre medel att ta till, man kan anmäla fel via någon av de länkar som finns och då kallar man fram administratörer. Allra bästa sättet är att kalla fram begäran om åtgärder. Men rent allmänt är Wikipedia faktiskt ganska fritt från klotter eftersom vi har många duktiga klotterjägare, förklarar Lennart Guldbrandsson.
Björn Häger, utbildare i journalistik, är kritisk mot Wikipedia som journalistiskt verktyg:
– När jag undervisar i research och källkritik tjatar jag om att man ska akta sig för uppgifter på webben som inte går att härleda till någon identifierbar människa. Det diskvalificerar Wikipedia, som egentligen bara är ett stort klotterplank där det som visas är vad den senaste anonyme användaren skrivit in.
– Men mest otäckt är nog ändå att en så stor och välanvänd sajt inte städar bort snaskigt skvaller och ärekränkande uppgifter om personer, anser Björn Häger.
Lennart Guldbrandsson håller med om att Wikipedia inte ska användas som enda källa inför publicering.
– Wikipedia är en sekundärkälla. Den ska ses som en utgångspunkt för vidare källkontroll av primärkällorna om uppgifterna ska publiceras. Det gäller i stor utsträckning andra uppslagsverk också. Men hämtar man bara snabbare orientering om ett ämne från Wikipedia så kan man ha en enkel rutin för källkritik genom att kolla vem som står bakom texten, om det är en registrerad användare.
Frågan om olika metoder för kontroll av vad som är sant är en sak. Men hur gör man med uppgifter som är sanna men kan upplevas som kränkande, till exempel ett kvartssekel gammalt otuktsmål om någon känd person?
– Sådant i artikelhistoriken som ligger på gränsen till förtal tar vi bort om någon begär det. Det finns också ganska stora interna strider om hur Wikipedia ska spegla kända personer. I amerikanska Wikipedia finns till exempel en diskussion om vilka fotografier på Obama och Hillary Clinton som ska publiceras. I sådana fall, med två läger som har var sin linje, kan det vara svårt att nå konsensus.
