Frihetskämpe på länk från Azerbajdzjan

Khadija Ismayilova frigavs för några månader sedan efter att ha suttit fängslad i lite över 17 månader. Hon hjälpte bland annat svenska journalister att avslöja Telia Soneras mutaffärer. Hon dömdes i höstas till 7,5 år i fängelse för olaglig näringsverksamhet, skattefusk och ”maktmissbruk”. Åklagaren hade begärt nio års fängelse, men hon friades på en åtalspunkt: att hon skulle ha förmått en kollega att försöka begå självmord.

Fortfarande hänger en åtalspunkt över henne, den om skattefusk. Om hon under fem år gör sig skyldig till ett nytt brott inom kan hon dömas till tre och ett halvt år i fängelse.

Under de fem åren är hon förbjuden att lämna landet, därför var hon med på länk från Azerbajdzjan.

Annons

Den radiokanal som hon jobbade för har stängts ner. Hon berättar att hon nu håller på att samla in information om politiska fångar i Azerbajdzjan. Dessutom studerar hon spanska eftersom de flesta dokument som läcktes ut från advokatbyrån Mossack Fonseca är skrivna på spanska. I dokumenten finns uppgifter på tusentals personer som genom att bilda offshorebolag smitit från skatt.

Det som gjorde att Khadija Ismayilova fängslades var att hon granskade diktatorn Aliyevs och hans familjs ekonomiska förehavanden och hon hoppas att i Panama-dokumenten hitta ny information.

– Regimen trodde att de kunde tysta mig genom att fängsla mig, säger Khadija Ismayilova.

Under fängelsetiden arbetade hon fram olika metoder för att smuggla ut meddelande till kolleger som kunde fortsätta granskningen av familjen Aliyev.

Hon tilldelades Unescos/Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2016. En månad efter tillkännagivandet av priset blev hon frisläppt.

På seminariet var Unescos generalsekreterare Irina Bokova. Khadija Ismayilova tyckte att FN-organisationen hade för nära kontakt med diktaturen i landet.

– Vi måste arbeta med regeringar för att det ska bli förändringar genom att landets lagar. Men även står upp och försvara våra värderingar. Förändringar sker inte över en natt, sade Irina Bokova.

På seminariet var även kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Hon uttryckte sin oro för pressfriheten i världen, men också här i Sverige.

– Vi måste även vara vaksamma på och försvara oberoende medier och public service i Sverige. Det var därför jag föreslog en ny utredning om presstödet, sade Alice Bah Kuhnke.

Vanessa Berhe, vars morbror Seyoum Tsehaye sedan 2001 sitter i eritreanskt fängelse, frågade varför Sverige inte sätter mer press på regimen i Eritrea genom att exempelvis stoppa biståendet. Även Dawit Isaak har suttit lika länge fängslad utan rättegång.

– Jag ser det inte som en konflikt. Vi kan påverka genom Unesco, svenskt bistånd och svensk utrikespolitik. När vi träffar representanter från olika regimer är vi tydliga med att påpeka vilka journalister som sitter fängslade och vilka medieföretag som tvingats stänga, svarade Alice Bah Kuhnke.

Ungefär liknande uppfattning hade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson:

– Det finns de som vill dra in biståendet till Eritrea. Jag tror att en dialog i flera fall löser fler problem.