”Färre journalister ett hot mot yttrandefriheten”

SR-seminariet ”Europa och det fria ordet” handlar om yttrandefrihet och journalisters säkerhet och sänds direkt från Kulturhuset i Stockholm. På scen finns ministrarna Margot Wallström och Alice Bah Kuhnke, Olof Lavesson, ordförande riksdagens kulturutskott (M), Expressens Thomas Mattsson, Kamila Ceran, programchef på Radio TOK FM/Warsawa samt Cilla Benkö.

Cilla Benkö konstaterar att det har hållits ett stort antal debatter om tryck- och yttrandefrihet det gångna året. Men ännu en är motiverad, menar hon:

– Det jag tycker har saknats lite är ett tydligare fokus på Europa. Vi har ett ganska allvarligt läge där tryck- och yttrandefriheten inskränks i länder som ligger väldigt nära oss och som är medlemmar i EU. Det finns tydliga krav på vad som gäller för ett land som vill komma in i EU, men inte lika tydliga krav på vad som händer om man bryter grundfundamenten när man väl är inne.

Annons

Cilla Benkö tycker att det är bra att både kultur- och demokratiministern och utrikesministern medverkar.

– De har aldrig varit på scen samtidigt för att diskutera de här sakerna. På måndag hoppas vi föra ett intelligent samtal med båda ministrarna. Vår ambition är inte att det ska bli en debatt, utan en konstruktiv dialog.

Fokus ska ligga på vilka möjligheter politiken har att agera. Moderator är Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef.

– Vad går det faktiskt att göra som svensk politiker idag, i vilka forum kan man agera, vilka krav kan man ställa? Var går gränsen för ett lands suveränitet? I EU bestämmer till exempel varje land själv spelreglerna för sitt public service – det tycker vi i grunden tycker är bra, men när det leder till att en finansminister kan sparka chefen på ett public service-bolag [som i Polen], vad gör vi då? frågar Benkö.

Vilka konkreta vägar ser du?

– För det första måste man som lagstiftare göra sitt yttersta för att värna tryck- och yttrandefriheten, även om det går ut över den enskilda individen. Som i diskussionen vi haft om fotoförbud här i Sverige.

– Politiker kan också sätta tryck på andra politiker. I och med att vi är stolta över vår svenska tryck- och yttrandefrihet, bör man alltid ställa frågor och krav om det när man som svensk politiker besöker andra länder. Och finns där fängslade journalister bör man begära att de friges, även om det kan gå ut över andra relationer.

Mer handfast då? Cilla Benkö förespråkar att bistånd ska kunna villkoras.

– Jag tycker personligen att man bör ställa sig frågan om ett land kan ta emot miljontals kronor i bistånd utan ibland några som helst krav på motprestation.

Hon anser också att man måste ta diskussionen inom EU kring vilka regler som ska gälla för medlemsländer som inskränker yttrandefriheten.

– Är det så att reglerna är otydliga bör man driva en agenda som går ut på att det ska förtydligas.

Benkö tog också tidigt ställning för Reportrar utan gränsers förslag om ett särskilt FN-sändebud för skydd av journalister.

Vilka hot ser du för yttrandefriheten i Sverige?

– Dels hoten och hatet mot journalister. När en tredjedel av de svarande i vår och TUs enkät svarar att de regelbundet blir hotade eller trakasserade är det i sig ett hot, därför att en hotad journalist riskerar att bedriva självcensur. Vi ser också att tryck- och yttrandefriheten naggas lite i kanten i olika lagförslag som minskar öppenheten hos myndigheter, vilket försvårar vår möjlighet att granska.

– Det faktum att det blir färre och färre journalister är faktiskt också ett hot.

Din kommentar till yttrandefrihetsdebatten om Nya Tider på Bokmässan och Aktuelltsändningarna?

– Jag vill inte ge mig inte in i den diskussionen. Vi har bevakat frågan i våra program, det tycker jag är rätt väg att gå.

Skulle Vávra Suk kunna få debattera i SR?

– Det är en fråga för våra ansvariga utgivare, det är inte mitt bord just nu.