Ensamt kvällsarbete på Gotlands Tidningar
En ensam reporter ansvarar för kvällsarbetet på Gotlands Tidningar efter att navredigeringen infördes i våras. Redaktionschefen Ulf Hammarlund är lyrisk över det nya systemet, som kräver hårdare planering men samtidigt frigör resurser. Journalistklubben är mindre imponerad av systemet, som nu sprids till allt fler redaktioner.
– Folk skulle inte tro på mig om jag berättade hur få vi är på redaktionen, säger Ulf Hammarlund när vi träffar honom utanför presscentret mitt i Almedalsveckan i juli 2014.
15 tjänster, lite drygt, gör papperstidningen GT som kommer ut sex dagar i veckan. Två ledarskribenter, två och en halv sporttjänster, en kulturredaktör, en nyhetschef, en sidplanerare, en redaktionschef, fem reportrar och två fotografer, fast den ena jobbar delvis för webben som är gemensam för GT och GA.
Sedan i april redigeras nyhetssidorna och featuresidor från TT av NTM-koncernens redigeringsnav i Norrköping. Sidplaneraren gör en del redigering, och det handlar bland annat om specialartiklar och artikelserier som det inte finns geometrier för. Sportsidorna redigeras fortfarande lokalt, liksom kultur- och ledarsidorna.
– Det här är genialiskt. Vi har haft enorma problem med att hitta vikarier för redigerare och nattchef på sommaren. Två somrar gick jag in för att täcka upp eftersom vi saknade bemanning, säger Ulf Hammarlund.
Systemet med navredigering ska genomföras i hela NTM-koncernen under hösten eller början av nästa år. För många tidningar innebär det övertalighet bland redigerare. På UNT försvinner nio tjänster, och det är ungefär lika många på Corren och på NT och på Norrlandstidningarna, totalt cirka 40 tjänster.
Nyanställningar kommer att göras vid redigeringsnavet i Norrköping, men där handlar det bara om ett fåtal nya tjänster. Det totala antalet tjänster i navet är få i jämförelse, i snitt drygt en person per tidning, och enligt den lokala journalistklubben i Norrköping är den underdimensionerad.
Strax före sommaren hotade skyddsombuden på NT med att stänga hela redigeringsnavet eftersom navredigerarna inte hade tid att äta eller ta pauser i tillräcklig utsträckning. NTM uppger att man tar problemen på allvar och håller på att ändra scheman och bemanning för att lätta på trycket.
För GT innebar övergången inte att någon blev uppsagd – två vakanser drogs in och redigerarna fick andra arbetsuppgifter.
Modellen med redigeringsnav har funnits på andra svenska tidningskoncerner i flera år, men mycket tyder på att hela branschen nu rör sig i riktning mot att samla tidningsredigeringen under ett och samma tak.
– Alla borde införa navredigering. Alla. Det blir bättre arbetsmiljö för reportrarna, eftersom navredigering kräver bättre planering. Det underlättar för alla och det har blivit mycket mindre problem än vad vi trodde att det skulle bli, säger Ulf Hammarlund.
Navredigeringen har inneburit stora förändringar i nyhetschefen Mikael Carlsons arbete.
– Det har blivit mer administration och mer detaljarbete eftersom jag inte kan lämna över till en nattchef, och vi måste planera tidningarna längre tid i förväg. Den utökade planeringen började vi i och för sig med för ett år sedan, långt innan vi gick över till navredigeringen, men utan den hade vi inte kunnat gå över. Planeringen innebär mer press på nyhetschefen och sidplaneraren men det har sänkt stressnivån generellt på redaktionen och vi slipper gå lös på kassa pressmeddelanden klockan 16 för att fylla en halvsida, något som vi kanske gjorde för ett par år sedan, säger Mikael Carlson.
Han anser liksom Ulf Hammarlund att övergången gått smidigare än väntat. Men ett par problem har funnits.
Redigerarna i navet är ambitiösa men de bor inte på Gotland. Ofta måste man berätta grundläggande information som man inte skulle ha behövt förklara för en gotlänning. Överlämningarna tar längre tid. Dessutom byts kontaktpersonerna ut emellanåt och då blir det per automatik lite mer besvärligt.
Den värsta incidenten var när navet av misstag lade in en artikel som skulle ha gått i konkurrenten Gotlands Allehanda i GT i stället.
– Det var inte kul för någon, och värst är det förstås för redigeraren i navet. Det hade inte hänt om vi haft en redigerare här på redaktionen, säger Mikael Carlson.
Jacob Snöbohm gör sitt andra arbetspass någonsin som kvällsreporter. Han är sommarvikarie, studerar journalistik på JMG i Göteborg och gjorde praktik på GT i vintras. Han möter oss utanför redaktionen på kvällen, vi släpps inte in av säkerhetsskäl.
– Det blir lite ensamt. Som tur är finns det en sportreporter som jag kan snacka med, säger Jacob Snöbohm.
Som kvällsreporter har han ansvar för att hålla kontakten med redigeringsnavet i Norrköping, slutföra tidningen, fylla luckorna, bevaka redaktionsmejlen, snacka med webbredaktionen om grejer som eventuellt ska tas in i papperet, göra kvällsringningarna – och svara i telefon. Han fiskar upp tre telefoner ur jeansfickorna, en privat, en jobbtelefon och redaktionstelefonen.
– Det är lite omständligt. Men det brukar inte ringa så många på kvällarna. Det vilar mycket ansvar på en som kvällsreporter och om det skulle hända någonting stort på kvällen blir det körigt, säger Jacob Snöbohm.
Nere i Almedalen pågår politikerveckan för fullt, men GT har ingen nyhetsreporter på plats för att täcka händelserna under kvällen. Reportern sitter i stället på redaktionen i Visborg ett par kilometer söder om stadskärnan, redo att rycka ut med bil om något skulle hända som kräver närvaro.
Journalistklubben på Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda, som ingår samma bolag, har varit kritisk till navredigeringen.
– Det är för det första förstås väldigt tråkigt att inte ha redigerare på redaktionen och det gör att kvällsreportern får mycket ansvar – i praktiken har många av den tidigare nattchefens arbetsuppgifter lagts på kvällsreportern. Navredigering leder också till att det blir fler fel i tidningen och det påverkar trovärdigheten. Dessutom innebär navredigeringen att det blir större arbetsbelastning för oss som är kvar på redaktionen, särskilt för nyhetschefen. Jag hoppar ibland in som nyhetschef och det är väldigt mycket mer stress än förut. Det är helt klart att det på den positionen finns en risk för att man går in i väggen, säger Petra Jonsson, ordförande för journalistklubben.
– Med detta sagt, ska det tilläggas att det finns fördelar med navredigeringen, särskilt för tidningar som har svårt att hitta redigeringsvikarier. I klubben tycker vi dock att nackdelarna är problematiska. Man måste skilja på den nya långtidsplaneringen som vi införde för ett år sedan och som har varit bra för både tidningen och medarbetarna – och navredigeringen som infördes i våras, som inte har inneburit några förbättringar för tidningens kvalitet eller arbetsmiljön för journalisterna, säger Petra Jonsson.
Fotnot: Journalisten har tidigare skrivit om NWT-koncernens (#07/2013) och Hallpressens övergång till centralredigerigering. (#04/2014).
