”Brevet har fått förnyad aktualitet”
Det nystartade lilla förlaget 33 sidor har gett ut Émile Zolas klassiska pamflett, och världens mest berömda öppna brev, J’accuse! från 1898 i nyöversättning med förord av journalisten och författaren Rolf Tardell. Förläggaren Ann-Marie Åsheden stod själv för nyöversättningen.
– När jag startade förlaget för ett år sedan var jag inspirerad av Stéphane Hessels skrift Indignez-vous! från 2010, som kom ut på svenska under titeln Säg ifrån! En av de första texterna jag funderade på att publicera var just Émile Zolas J’accuse! Den passade formatet och idén med förlaget. Nu blev det inte så, men i januari när terrorattacken mot Charlie Hebdo och den judiska matvarubutiken i Paris inträffade kände jag att det var dags. När sedan terrordådet i Köpenhamn inträffade fick jag bråttom, säger Ann-Marie Åsheden.
Varför?
– Émile Zolas brev som handlade om Dreyfusaffären var en stridsskrift mot antisemitismen i Frankrike. Nu växer antisemitismen igen i Europa och på kort tid inträffar två terrorattacker riktat mot judar. Det är viktigt att påminna om den här historien. Brevet har fått förnyad aktualitet.
Har brevet inte översatts tidigare?
– På Stockholms stadsbibliotek hittade jag ett referensexemplar av en översättning från 1898 som Bonnier gett ut. Den är skriven på ett gammaldags språk och svårtillgänglig. Så nu är det för första gången på 117 år möjligt för en svensk publik att läsa Émile Zolas öppna brev till den franske presidenten Felix Faure 1898.
Språket är fortfarande ganska stolpigt i Zolas brev, är det så lättillgängligt?
– Zola var en briljant författare. Men franska är ett sirligt och slingrande språk, med många bisatser. Kanske lite svårt för svenskar i nutid att ta till sig. Jag har försökt göra det mera lättläst. Som modell för opinionsbildning, håller Zolas brev absolut. Det är tydligt, polemiskt och väl uppbyggt.
– När det publicerades slog det ned som en bomb, trots att det hade skrivits en hel del innan. Det var första gången allmänheten fick läsa helheten. Och man kan nog säga att Zolas brev fick händelseförloppet att vända – även om det tog tid. Det är ett praktexempel på journalistik som påverkar och förändrar verkligheten.
Eftersom Dreyfusaffären är komplicerad och pågick i mer än tio år har Ann-Marie Åsheden kompletterat brevet med en bakgrundsbeskrivning och en epilog. Den judiske artillerikaptenen Alfred Dreyfus dömdes 1894 för högförräderi och deporterades till Djävulsön där han tillbringade fyra år. Han var uppenbart oskyldig men det dröjde till 1906 innan han frikändes av den då nyvalde konseljpresidenten Georges Clemenceau, som tidigare arbetat som journalist på L’Aurore och var den som satte rubriken på Zolas artikel.
– Det är världens mest berömda öppna brev. Det finns ju ett sentida känt svenskt exempel på den här sortens politiska pamfletter, Jonas Hassen Khemiris öppna brev Bästa Beatrice Ask i Dagens Nyheter 2013. Jag tycker att själva formen är tilltalande och effektiv och borde användas oftare, säger Ann-Marie Åsheden.
