Tre experter om de nya konflikterna

24 mars, 2015

Flexibilitetens pris Journalisten har intervjuat experter som arbetar för arbetsmarknadens parter om de nya konflikterna i mediebranschen. Läs deras svar här.

1. Charlott Richardson, förbundsdirektör, Medieföretagen

Varför har konflikterna vid uppsägningar blivit fler i mediebranschen?

– Orsaken är att marknaden har blivit oerhört mycket sämre och att vinsterna krymper för företagen. Det leder till att företagen måste spara in och det innebär ofta nedbemanning och uppsägningar. Samtidigt har företagen inte längre råd med generösa avtalspensioner och avgångsvederlag. Det finns helt enkelt inte pengar.

Varför är andelen otrygga anställningar så hög i mediebranschen?
– Det är den inte. Vår undersökning bland medlemsföretagen visar att andelen visstidsanställda är lägre för mediebranschen än vad som är genomsnittet på den svenska arbetsmarknaden. Det är Journalistförbundet som påstår att otryggheten ökar, men vi ser inte att den gör det. Däremot minskar antalet arbetstillfällen på grund av att intäkterna viker. Det kan förstås upplevas som otryggt för uppdrags- och arbetstagare, men andelen visstidsanställningar är inte hög, och den ökar inte.

Bemanningsanställda upplever att de har en mer otrygg tillvaro, och dessutom sämre villkor än journalister anställda direkt av medieföretagen – hur ser ni på det?
– Andelen bemanningsanställda är mycket liten i svenska medieföretag, och de behövs för att företagen ska kunna trygga sin produktion vid semestrar och frånvaro. När det gäller villkoren så är vi och Journalistförbundet överens om dem, genom det centrala kollektivavtalet för bemanningsanställda.

Hur försvarar ni de metoder som DN och andra mediearbetsgivare använt vid uppsägningar den senaste tiden?
– När det gäller Dagens Nyheter så ska den frågan prövas i Arbetsdomstol så det är inget som vi ska kommentera just nu. Men min erfarenhet är att arbetsgivare brukar ha goda skäl för sitt agerande – de värnar företagets bästa, och går det bra för företaget så gynnar det i slutändan också de anställda.

 

2. Dan Holke, chefsjurist, LO-TCO Rättsskydd

Har arbetsrätten förändrats sedan 70-talet?
– Rent juridiskt har den inte förändrats i någon större utsträckning. Den stora förändringen på arbetsmarknaden under de senaste decennierna är när bemanningsföretagen blev legala på 90-talet. Ingen trodde då att de skulle komma att bli så stora, inte ens regeringen som rev upp lagen som förbjöd så kallad ”privat arbetsförmedling” och därmed öppnade dörren för bemanningsföretagen. Man trodde att det skulle bli för dyrt att ta in bemanningsföretag. Det blev ju tvärtom billigare. I dag finns det arbetsplatser där alla är bemanningsanställda och koncerner som startar egna bemanningsföretag. Det kunde man aldrig föreställa sig på 90-talet.

Har arbetsmarknaden blivit otryggare?
– Ja, det har den, på flera olika sätt. Bland annat genom att flexibilitet har blivit ett mantra för arbetsgivarna. Andelen visstidsanställningar ökade efter 90-talskrisen och ligger sedan dess på en hög nivå jämfört med andra länder. Vi har också sett hur arbetsgivare mer än tidigare genomför omplacering av människor inför en nedbemanning för att förmå personer att sluta självmant. Man erbjuder tjänster som de inte vill ha, helt enkelt. Det är ett relativt nytt fenomen. Vi ser fler konflikter vid uppsägningar, vilket tyder på att anställningstryggheten har urholkats. Vid sidan av bemanningsföretagen ser vi också fler egenföretagare, frilansar, som egentligen borde ha anställningar som jobbar inne på arbetsplatserna. De bemanningsanställda och egenföretagarna har sämre trygghet än fast anställda på företagen.

Varför har det blivit så här?
– Företagen agerar inte som de gör av ondska, utan eftersom klimatet har blivit tuffare och konkurrensen hårdare och förändringarna går fortare, kanske särskilt i mediebranschen. När det gäller bemanningsföretagen så tror jag att kundföretagen gillar den lösningen därför att man slipper att hantera besvärliga personalfrågor. Mellancheferna kan lämna över ansvaret till cheferna på bemanningsbolaget helt enkelt. Det ger också större flexibilitet eftersom man kan öka och minska antalet personer som är inne i verksamheten.

Det riktas ofta kritik mot Las, behöver den förändras?
– Det är en politisk fråga. Men om man ser till kostnaden för ett företag att göra sig av med en anställd så är den lägre i Sverige än i många andra länder i EU, till exempel Tyskland, Holland, Belgien och Spanien.

 

3. Katarina Dahlskog, förbundsjurist, Journalistförbundet

Har ni fått fler uppsägningstvister de senaste åren?
– Ja. Det har varit stora nedskärningar de senaste åren och antalet tvister följer med. De allra flesta blir lösta vid förhandlingsborden lokalt. Några hamnar hos de centrala parterna och ett fåtal går tyvärr vidare till Arbetsdomstolen. 

Hur sköter sig de lokala parterna vid uppsägningar tycker du?
– Klubbarna gör ett fantastiskt jobb med att hantera de här komplicerade fallen. Det fanns mer pengar tidigare och arbetsgivarna gick nästan alltid ut med erbjudanden som många nappade på. Därför blev det mer sällan de här tuffa förhandlingarna som vi ser nu.

Och hur sköter sig arbetsgivarna då?
– Oftast bra, det måste jag säga. Från mitt perspektiv ser jag att bedömningen om tillräckliga kvalifikationer brukar ställa till mest problem. Arbetsgivare verkar ibland ha bråttom och förenklar processen. Man tittar på vad de enskilda jobbar med vid uppsägningstillfället, och inte på vilka kvalifikationer personen har i övrigt. Det slutar alltid olyckligt när arbetsgivare inte ser kvalifikationer och utvecklingsmöjligheter hos sina anställda.

Har otryggheten ökat för journalister?
– Helt klart är det så. Det beror inte bara på att jobben blir färre, utan också på utlasningar, visstidsanställningar och bemanningsbranschens utveckling. Just när det gäller hanteringen av inhyrd personal är det i praktiken oerhört svårt att driva tvister. Vi ser ju att arbetsgivare utnyttjar sina egna bemanningsföretag för att kringgå Las. Man säger upp journalister på företagen och tar in journalister på bemanningsföretagen med fasta placeringar. Bevisbördan för facket är stor och den praxis som finns i AD är inte gynnsam för den anställde i många av de fallen.

Fotnot: Läs Journalistens reportage om DNs frysbox härLäs Journalistens artikel om den urspårade arbetsrätten här.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Relaterade artiklar
Flexibilitetens pris

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies