Sveriges Radio Tekniksatsningen slår hårt mot program
Pengarna räcker inte. Den digitala satsningen inom Sveriges Radio blir dyrare än vad som var tänkt. Därför vill ledningen använda programpengar till teknik.
Pengarna räcker inte. Den digitala satsningen inom Sveriges Radio blir dyrare än vad som var tänkt. Därför vill ledningen använda programpengar till teknik.
Sparplanerna har kommit som en kalldusch för flera redaktioner. Ingemar Persson, redaktionschef för radions dokumentärredaktion, är upprörd.
– Jag har försökt räkna på det här. 55 procent av originalsändningarna kommer att bli repriser.
Minskade anslag betyder i princip stopp för frilansjournalister, musiker, ja alla utomstående medverkande. Samtidigt är det de som gör programmen. Dokumentärredaktionens lilla fasta stab på 4,5 tjänster producerar, administrerar och sköter tekniken.
– Vi lever redan på marginalen efter det förra sparbetinget 1995. Det går inte att spara mer. Det här är katastrofalt. En unik konstart riskerar att försvinna.
Ingemar Persson påpekar att dokumentärredaktionen är en spjutspets inom radion som tog hem årets tre Ikarospriser.
För Sveriges Radios kulturredaktionen innebär sparandet att en femtedel av programpengarna försvinner nästa år.
– Rent konkret drabbar det frilansar, skådespelare och resor, säger kulturchef Bengt Packalén. Många program kommer att bli annorlunda, göras billigare och ha mindre medverkan från utomstående. Det blir inte lätt att vara frilans nästa år.
Det är en dyster bild av framtidens kulturradio som Bengt Packalén beskriver.
– Förra gången när vi hade sparbetinget på elva procent kunde vi ta lite här och lite där. Nu är osthyveln meningslös. Det hjälper inte att vi prioriterar kraftigt och jobbar ännu hårdare.
Det har länge funnits en oro inom kulturredaktionen hur man ska klara public serviceuppdraget.
– Men nu är vi där, det kommer att märkas på programkvaliteten, säger Bengt Packalén. En miljon kronor ska sparas och det motsvarar till exempel två tredjedelar av Kulturnytts programbudget.
Han konstaterar att allt har blivit dyrare under åren som gått men att programanslaget har varit statiskt eller skurits ner,
– Alternativet är inte att säga att vi måste låta bli den tekniska utvecklingen, säger Bengt Packalén. Jag är fascinerad av tekniken. Men vi måste diskutera omställningstakten.
Hans hopp står till kulturdepartementet och att man där inser att ett sparande gjort med stora yxan är livsfarligt och hotar kulturspridningen i radion.
– SVT fick ett extra stöd på 75 miljoner kronor till kvalitetsproduktion. Utan att vara avundsjuk kan jag säga att vi skulle kunna göra mycket för de miljonerna.
Eva Blomquist är chef för P1 sedan november förra året och kom in mitt i teknikskiftet. Hon bekräftar att P1 måste spara sex till sju miljoner nästa år.
– Det sker en omfördelning av pengarna eftersom vi byter verktyg, från analog till digital teknik med allt vad det innebär av personalutbildning, nya licenser och datasupport.
Hon anser att teknikövergången är nödvändig eftersom den analoga tekniken håller på att tjäna ut och att det är svårt att hitta reservdelar.
– Nästa år blir en av de dyraste perioderna i SRs historia eftersom man måste leva med båda tekniksorterna.
Hon är medveten om att förslaget att ta pengar från programbudgeten till tekniken väckt mycket kritik och att sparbetinget drabbar många utomstående medverkande.
– Nu ska jag börja resonera med redaktionscheferna för att höra hur stora konsekvenser förslaget får och även diskutera om vi kan hitta andra lösningar.
Även Sveriges Televisions budget är hårt ansträngd. Totalt investeringsstopp gäller och SVTs styrelse har beslutat se över nyhetsverksamheten för att snabbare kunna gå över till digital teknik.
