Mediestödet till vita fläckar äts upp av stora dagstidningar
En undersökning som Institutet för mediestudier har gjort visar att ökningen av de vita fläckarna på mediekartan stannade av under 2019, tack vare det nya mediestödet. Men nästa år kommer stödet att slukas av stora dagstidningar, varnar tre debattörer.
I en debattartikel i Dagens Nyheter kritiserar tre debattörer regeringens mediepolitik. Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola och ledamot i Mediestödsnämnden, journalisten och forskaren Carina Tenor samt Lars Truedson, föreståndare för Institutet för mediestudier, menar att det nya mediestöd som riktas mot redaktionslösa kommuner har fungerat – ökningen av de ”vita fläckarna” på mediekartan har stannat av i år.
”Lokalredaktioner har öppnat i till exempel Bräcke och Jokkmokk, och andra kommuner utan redaktion, som Hofors, Sorsele, Vårgårda och Ragunda har dessutom fått specialbevakning av journalister baserade på en annan ort. Det totala antalet redaktioner med lokal samhällsbevakning fortsätter visserligen minska, men minskningen tycks inte längre slå mot de redan mest utsatta kommunerna”, skriver de i debattartikeln.
Men nästa år ser det mörkare ut, menar de, och orsaken är att flera stora dagstidningar blir berättigade till driftstöd eftersom de nu ligger under 30 procent hushållstäckning. Om säcken med pengar till driftstödet tar slut tas pengar i stället från mediestödet till vita fläckar.
Göteborgs-Posten, Nerikes Allehanda och Gefle Dagblad fick driftstöd 2019 och under 2020 ser Sydsvenskan, Vestmanlands Läns Tidning, Upsala Nya Tidning och Norrbottens-Kuriren ut att få stöd.
”Varför regeringen klumpar ihop alla mediestöd på detta sätt och därmed reducerar det välbehövliga och bevisligen effektiva lokaljournalistikstödet är en gåta. Eller också är det ett tecken på att regeringen blivit överraskad av hastigheten i de stora dagstidningarnas upplageras och annonskris. Eller också är det bara ett budgettekniskt förbiseende”, skriver debattörerna.
