Gå direkt till textinnehållet

Medier bidrog till upploppen i Rosengård

Medier blev en del av konflikten under våldsamheterna i Rosengård 2008, visar ny forskning från Malmö högskola. Ungdomarna var väl medvetna om mediernas roll och använde bevakningen för att synas, enligt rapporten.

En ny forskningsrapport om oroligheterna i Rosengård 2008 visar att medier bidrog till konflikterna. Flera av de ungdomar och yngre män som deltog i upploppen såg mediebevakningen som ett av skälen till att starta bråk.

– Det är intressant att ungdomarna var så väldigt medvetna om mediernas roll. Flera tyckte att det var viktigt att bråken med polisen syntes i medier, att uppmärksamheten gjorde det intressant, säger Carina Listerborn, forskare på institutionen för Urbana studier på Malmö högskola och en av författarna till rapporten.

Rapporten visar att ungdomarna använde sig av medierna för att få ut sitt budskap.

Annons Annons

– Ungdomarna sade bland annat att ”det är bra att Sverige och Europa får se hur det är här”, säger Carina Listerborn.

Obalanserad rapportering där Rosengård lyftes fram som en farlig och okontrollerbar stadsdel bidrog också till stigmatiseringen, enligt rapporten.

– Vi har ju bland annat tittat på Räddningstjänstens kartläggning av bränderna och den visar att det förekom oroligheter på andra platser än Rosengård, men det syntes inte i medierna, säger Carina Listerborn.

Ungdomarna hade också koll på vilka journalister de ansåg ”skrev bra” om oroligheterna. Det förekom även att man skrämde journalister, men inte alla.

– Det var väldigt medvetet vilka man valde att skrämma och inte. Det visar att de här ungdomarna verkligen läser svenska tidningar, vilket man ofta hör att de inte gör, säger Carina Listerborn.

 

Fler avsnitt
Fler videos