Gå direkt till textinnehållet

Late Night Show: ”Metoo tog död på drevet”

Behövs det fler drev? Hur mår egentligen det journalistiska drevet? Fler borde hängt på Kalla Faktas partigräv, tyckte panelen på Grävs Late Night Show i Karlstad.

I panelen på Late Night Show fanns Aftonbladets biträdande redaktionschef, Martin Schori, SVT Nyheters Grävnavs chef Jenny Küttim och Värmlands Folkblads chefredaktör Morgan Schmidt. Samtalsledare var SVT Nyheter Värmlands Rino Rotevatn.

Panelen fick börja med att lista sina favoritdrev.

Martin Schori: Jag måste nog säga Norrtäljepolitikern som blev tyst ändå.

Jenny Küttim: Jag måste ju alltid vända på allting. Så jag tänker på drev som drabbar oss journalister. Då kom jag till UGs Lina Makboul som skrivit en bok om drevet mot henne. Varför är inte hon bjuden?

Rino Rotevatn: Det enkla svaret är nog att vi inte tänkte på det.

Morgan Schmidt: Kevin-granskningen ledde till mycket bra efteråt. När flera redaktioner kuggar i varandra är det bäst.

(Fallet Kevin handlar om två bröder som anklagades för att ha dödat ett pojken Kevin i Arvika. Flera olika mediers granskning av polisens hantering av fallet ledde till att bröderna ett drygt årtionde senare inte längre misstänktes för att ha varit inblandade i dödsfallet. Reds anm.)

Sen gled ämnet vidare till dagsformen för det journalistiska drevet, är drevet dött?

Martin Schori: På sätt och vis. Förr om en nyhet var riktigt bra satte man direkt tre personer på det. Nu är all journalistik så planerad att man inte hinner med det, man springer inte på andras bollar. Alla vill göra egen agendasättande journalistik.

Jenny Küttim: Metoo tog död på drevet. Det var så mycket som gjordes då som var dåligt. Efter det vågade man inte längre. Ribban för ett drev är högre idag. Vi kan inte strunta i bra nyheter bara för att någon annan var först. Är det en bra grej måste vi andra hänga på.

Morgan Schmidt: Allt är väldigt färdigt nu. Någon har jobbat i dagar med att ordna sociala medier till en nyhet, då avbryter man inte det för att springa på andras bollar. Sen är det nog också så att man inte vill driva trafik till andras sajter. Förr behövde saker inte vara helt klara, man hängde på en bra nyhet ändå.

Jenny Küttim: Sen är det ju så att alla vill ha guldspadar. Då hänger man inte på en nyhet som någon annan var först med. Ser man en bra granskning som någon annan gjort då tänker man – hur ska vi hinna ifatt? Men när alla börjar på samma plats som med Spionbröderna eller Löfving, då blir det bra.

Panelen fick frågan om det finns det några faror med att dreven blir färre. 

Martin Schori: Ansvarsutkrävandet blir lidande. Vi behöver trycket från fler som frågar, annars kan makthavarna ducka, strunta i att svara, vänta ut stormen.

Morgan Schmidt: Våra läsare riskerar att missa bra knäck bara om vi inte hänger på vara för att vi inte är först.

Vad är skillnaden på ett bra och ett dåligt drev? Var går gränsen? frågade Rino Rotevatn panelen.

Jenny Küttim: Det kan man inte veta.

Morgan Schmidt: Ett dåligt drev är när journalister kräver att någon ska avgå. Det är inte vårat jobb. Vi ska presentera fakta.

Martin Schori: Det fanns en tid när man häckade utanför folks hem, deras barns förskolor med mera. Det finns inte längre. Kalla Faktas partigräv är ett exempel på ett drev som borde levt längre – hade det gjorts tidigare så hade andra medier hållit i det.

Jenny Küttim: Ja, det var tjänstefel att inte hänga på Kalla Faktas gräv. Vi på public service borde hänga på de vassaste storysarna.

Här kallades TV4/Kalla Faktas grävreporter Emil Hellerud, som gjorde grävet Partiets hemliga pengar, upp ur publiken:

– Det är ett problem när medier inte följer upp andras gräv. Istället går man på en massa presskonferenser som man inte vet vad de ska handla om, sade Emil Hellerud.

Jenny Küttim: Jag kan ångra att vi inte gick vidare med din story.

Martin Schori: Jag håller inte med. Vi går inte på onödiga presskonferenser. Men vi håller på med mycket planerad journalistik, vilket kan låsa fast oss. Journalister är så ambitiösa. De vill alltid ha en egen take på saker. Men ibland behöver man inte övertänka en bra nyhet. Gör den bara!

Emil Hellerud: Ett förslag är kanske att dela på grundmaterial och källor för att fler ska hänga på en bra granskning.

Martin Schori: Ja. det skulle kunna vara något. Men det är svårt att dela med vissa konkurrenter.

Jenny Küttim: Du och jag Emil. Det är till exempel kört.

Panelsamtalet avslutades med frågan: Ska vi dreva mer?

Jenny Küttim: Ja!

Martin Schori: Det är svårt att svara på den frågan utan att låta som en psykopat. Jag vill inte tillbaka till hur det var förr, då det häckades utanför folks hem. Men vi borde bli bättre på att följa upp andras gräv. Hjälpa till med ansvarsutkrävandet. Men inga dumdrev.

Morgan Schmidt: Dreva smartare. Vi behöver ställa oss frågan – vad är viktigt att vi får ut?

Emil Hellerud: Hitta ett mellanläge. Drev förknippas ofta med något negativt – att man jagar någon som till slut förlorar. Men i en positiv bemärkelse, att gå vidare med andras gräv och ge dem credd, då är det bra med drev.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler