Kåseriet i mål – vinnarna utsedda

Så är den då avgjord, Journalistens första kåseritävling. Bland de 398 insända bidragen fastnade juryn mest för det vardagsnära kåseriet ”Det här kan du sätta in i tininga” av Torbjörn Karlgren, frilans i Karlskoga. I förstapris får han 15 000 kronor.

Andrapriset på 10 000 kr går till den sorglustiga berättelsen ”Schack-Johan” av Leif Aspelin på Svenska Dagbladet.

Om tredjeplatsen blev det så hårt att juryn i sista stund valde att dela ut två sådana priser om 5 000 kr: ett till Mats Johnson, filmkritiker på Göteborgs-Posten för ”Du sköna nya TV-värld” och ett till Martin Hedén, frilans i Västerås, för kåseriet ”Terapi”.

1. ”Det här kan du sätta in i tininga”

Av Torbjörn Karlgren

Motivering: För kombinationen nostalgi och modernitet. Ett tonsäkert, klassiskt kåseri.

”Skriva kåseri det roligaste jag vet”

Torbjörn Karlgren, 43 år, gick länge och funderade på olika teman till ett kåseri när han sett Journalistens annons första gången. Men något skrivet blev det inte förrän dagen innan sista inlämningsdag.

– Att jag skulle vinna tävlingen hade jag aldrig trott. Det finns inget som är så roligt men också så svårt som att skriva kåserier. Jag har skrivit en del men de flesta har jag slängt.

Några har i alla fall publicerats på Näst sista-sidan i Journalisten i början av 90-talet, även då med illustration av Martin Odell.

Torbjörn Karlgren tycker att kåseriet är en intressant skrivform om man vill hålla språket levande och utveckla det. I kåseriet får man möjlighet att förmedla nyanser.

En av Torbjörn Karlgrens förebilder inom journalistiken är Torsten Ehrenmark.

– Honom läste man utan att man märkte det. Han kunde förmedla information med ett flyt som jag också tycker att Jan Guillou klarar när han är i sitt esse.

Torbjörn jobbar som frilans i Karlskoga.

2. Schack-Johan

Av Leif Aspelin

Motivering: För ett stillsamt, väl berättat kåseri av novelltyp.

radbryt. radbryt. radbryt.

LEIF ASPELIN

Ålder: 58 år.

Yrke: Reporter på Svenska Dagbladets Näringslivsredaktion.

Brukar du skriva kåserier?

– Nej, det här var första gången. Tecknar-Anders brukar alltid säga att det svåraste som finns är att skriva kåserier. Och så är det.

Är det viktigt att odla genren?

– Ja, absolut. Att kunna berätta en historia är viktigt.

Har du några förebilder?

– Hasse Z, Red Top, Cello och inte minst Svanberg är kåsörer som jag själv tycker om att läsa.

Delad 3:a. Terapi

Av Martin Hedén

Motivering: En utmärkt skildring av journalistisk självgodhet och vinklingsvanvett. Underdog-ton.

radbryt. radbryt. radbryt.

MARTIN HEDÉN

Ålder: 46 år.

Yrke: Frilansjournalist i Västerås.

Brukar du skriva kåserier?

– Ja, till och från.

(Martin Hedén har skrivit många kåserier, som han själv illustrerat, på Journalistens Näst sista-sida under årens lopp. Reds anm)

Är det viktigt att odla genren?

– Det är viktigt med bra kåserier. Det ger en frihet att uttrycka olika saker. Men jag tycker inte att det är en genre som är svältfödd i medierna. Det finns rätt mycket av kåserier och krönikor i tidningarna.

Har du några förebilder?

– Red Top tycker jag var fantastisk. Jag gillar också Slas och Kajsa Olsson.

Delad 3:a. Du sköna nya TV-värld

Av Mats Johnson

Motivering: Rivstart, med skickligt ökande tempo ända in i mål. Komprimerad humor.

radbryt. radbryt. radbryt.

MATS JOHNSON

Ålder: 40 år.

Yrke: Filmkritiker på Göteborgs-Posten.

Brukar du skriva kåserier?

– Nej, jag har aldrig publicerat något. Jag har en daglig TV-film-guide i GP och skriver en krönika i GPs ungdomsbilaga Aveny en gång i veckan. Båda är i kåserande stil men kåserier kan man inte kalla dem.

Är det viktigt att odla genren?

– Ja, det är otroligt roligt att läsa kåserier när det är bra skrivet. Det ska vara vasst, roligt och gärna ironiskt.

Har du några förebilder?

– Jag tycker om att läsa GPs krönikör “Tyko”. Och Pauline Kael, The New Yorker, som kanske inte är någon riktig kåsör men som snuddar vid genren.