Granskad handläggare borde ha fått bemöta uppgifter

TTELA rapporterade förra hösten om att en namngiven stad hade inlett en granskning av över 600 ärenden efter att en handläggare på överförmyndarförvaltningen sagt upp sig.

Handläggaren, som inte namngavs av tidningen, anmälde publiceringen till Medieombudsmannen, MO. Anmälaren menade att hen hade kunnat identifieras av kollegor, bekanta och andra i kommunen trots anonymiseringen, och att artikeln hade fått till följd att hen mådde mycket dåligt. Tidningen hade inte hört av sig före publicering. Handläggaren hade inte fått möjlighet att försvara sig mot de påståenden som framfördes.

TTELA:s utgivare svarade MO att allmänintresset inte primärt låg i anmälaren som person, att hen anonymiserats och att tidningen i stället intervjuat chefen för X stads administrativa avdelning. Anmälaren hade inte heller hört av sig till TTELA efter publicering och begärt rättelse eller genmäle.

MO skriver att ett bemötande är till för att en kritiserad part ska få ge sina argument i den aktuella situationen eller konflikten: ”Förvisso kritiseras kommunen i artikeln och i den delen har en kommuntjänsteman fått uttala sig på kommunens vägnar. Tjänstemannens uttalanden tillvaratar dock inte anmälarens intressen. Något bemötande från anmälaren har inte efterfrågats av tidningen, men från medieetisk utgångspunkt borde hen ha fått ett sådant erbjudande.”

MO konstaterar att uppgifterna i TTELA:s publicering var tillräckliga för att peka ut anmälaren inför en begränsad krets, som genom publiceringen fick ta del av uppgifter som var skadliga för hen. Mot den bakgrunden har det varit tidningens skyldighet att erbjuda hen tillfälle till bemötande. TTELA bör därför klandras för att ha brustit i bemötandefrågan, anser MO.

Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar TTELA för att ha brutit mot god publicistisk sed.

En ledamot, Anna Svedin som representerande allmänheten, ville fria tidningen.