Ge fotbollsplanerna kicken
Hur förklarar man för nyhetskonsumenterna hur mycket det brinner i de spanska skogarna? Inte med fotbollsplaner i alla fall. Journalisten ger dig knepen för att komma runt flosklerna.
Den 19 juni i år rapporterade Dagens Nyheter att det i Spanien brinner på en yta motsvarande 50 000 fotbollsplaner. Kompisen Anders skriver på Facebook: ”Vi behöver någon typ av tabell för att översätta fotbollsplaner till andra mått. Jag kan inte alls relatera. Är det typ som Närke?” Inlägget får ett femtiotal kommentarer, samtliga kritiska till den journalistiska metoden att ständigt använda alldeles för många fotbollsplaner för att berätta att någonting är väldigt stort.
Några dagar senare hävdar Svenska Dagbladet: ”Varje timme omvandlas 2 000 amerikanska fotbollsplaner till öken.” SvD har inte ens bemödat sig att lägga in det i sammanhanget inte oviktiga ordet ”motsvarande”. Syftningsfelet föräras förstås en plats på Journalistens grodsida, men arean borde man kunna göra mer begriplig. Varför inte bryta ner det på kortare tidsenheter? ”Varannan sekund omvandlas motsvarande en amerikansk fotbollsplan till öken” blir en mycket mer begriplig ingress, åtminstone för de fåtal svenskar som vet hur stor en amerikansk fotbollsplan är.
– 50 000 fotbollsplaner kan man inte föreställa sig, det blir innehållslöst för läsaren. Ett annat ord för innehållslös information är ”floskel”, säger Fredrik Kullberg, journalist på tidningen Chef och författare till Svensk floskelordbok som kom ut i juni.
– Det enda man förmedlar när man skriver att motsvarande 50 000 fotbollsplaner brinner är att det är en väldigt stor yta som brinner. Det är det ju ingen journalist som skulle få för sig att skriva i en rubrik: ”En väldigt stor yta brinner i Spanien.” Det ser oseriöst ut. Men innehållsmässigt är det lika oseriöst som att använda fotbollsplanerna.
Fotbollsplaner fungerar bra som referens så länge det är ett begränsat antal, menar Fredrik Kullberg.
– Upp till tio kanske. Det är en yta som man kan förställa sig för sitt inre hur stor den är.
Ett knep för att ta reda på om man närmar sig floskelgränsen är att föreställa sig för sin inre blick det antal fotbollsplaner man vill berätta att en yta motsvarar och sedan öka eller minska antalet med en betydande mängd. Hur föreställer du 5 000 fotbollsplaner som ligger intill varandra? Skiljer den sig nämnvärt från din inre bild av 10 000 fotbollsplaner? Om inte, ledsen, det är en floskel.
Svenska journalister förefaller, om man får tro kompis Anders och hans Facebookvänner, vara besatta av mått hämtade från sportens värld. Den 8 augusti berättar TT att vulkanutbrottet på Tonga slungade upp 146 miljoner ton vatten i stratosfären: ”Tillräckligt för att fylla 58 000 olympiska simbassänger.” Vilket är betydligt mer än de motsvarande 8 800 olympiska simbassänger som ska muddras bort i farleden till och från Luleå fram till 2027, enligt samma nyhetsbyrå. Och något mer än de 47 600 olympiska simbassänger som, rapporterar Illustrerad Vetenskap den 18 augusti, ryms i det kinesiska slukhålet Xiaozhai Tiankeng.
– Det är intressant att det är just sportmått som används. Är det möjligen en kvarleva från den tiden då redaktionerna bestod av journalister som hade en stark relation till sport? Eller inte brydde sig lika mycket om de läsare som inte var sportkunniga? Det här skulle faktiskt kunna vara en gammal könsbarriär som fortfarande inte brutits, säger Fredrik Kullberg.
Nu är det inte bara sportmått som används på ett floskelartat sätt i medierna. Den 28 augusti rapporterade SVT Uppsala att forskare vid SLU och Stockholms universitet framställt ett bomullsliknande material som skulle kunna ersätta hälften av världens bomullsproduktion, och att man därför kan spara ”55 000 Globen fyllda med vatten varje år”. Och Globen inrymmer ju faktiskt inte bara sportevenemang.
Den journalistiska instinkten att översätta ett ogripbart mått till ett annat ogripbart mått har funnits länge. Redan 1895 berättade Jämtlandsposten: ”Om man anslår jordens befolkning till 1,400,000,000 personer, hafva mänsklighetens hjärnor en sammanlagd vikt af 1,922,712 tons – lika mycket som 96 medelstora pansarskepp väga.”
Hur undviker man då flosklerna? Ett sätt, menar Fredrik Kullberg, är att hitta geografiska motsvarigheter. Ett område ”stort som halva Hisingen” kan till exempel bli begripligt för göteborgare.
Den vattenmängd som vulkanutbrottet på Tonga slungade upp i stratosfären motsvarar 18 procent av Siljan, vilket Mora Tidnings läsare kanske kan relatera till. Det motsvarar också allt vatten i Norra Bullaresjön, något som Bohusläningens läsare i Tanum förstår precis.
Människor har svårt att ta in area och volym, men har mycket lättare att förstå avstånd. Alla har ett hum om hur mycket 15,8 kilometer är – bland annat eftersom man vet ungefär hur lång tid det tar att färdas så långt med bil, cykel eller till fots. Det kan man utnyttja bättre, menar Fredrik Kullberg.
– Avstånd kan relateras till tidsåtgång och då blir det lättare att förstå, säger Fredrik Kullberg.
Skulle man lägga de 50 000 fotbollsplanerna i en kvadrat skulle varje sida på kvadraten vara just 15,8 kilometer lång, det vill säga ungefär lika långt som det är att gå från krogen Kvarnen på Södermalm till infarten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, vilket tar 3 timmar och 14 minuter enligt Google Maps. Att gå runt hela den spanska branden i somras skulle alltså ta cirka 13 timmar, om den brann kvadratiskt och väglaget var schysst.
