Fortsatta problem med GDPR-sekretess
Kammarrätterna fortsätter att underkänna svenska myndigheters beslut om GDPR-sekretess.
EUs dataskyddsförordning GDPR trädde i kraft i Sverige i maj 2018. Journalisten har flera gånger rapporterat om hur GDPR medvetet eller okunnigt använts av myndigheter för att förhindra insyn.
2020 kunde fyra journalistiklärare vid Mittuniversitetet visa att kammarrätterna hade underkänt svenska myndigheters tillämpning av GDPR-sekretessen i Offentlighets- och sekretesslagen (21 kapitlet, 7 paragrafen) i 70 procent av fallen.
Problemen tycks kvarstå, skriver researchbolaget Acta Publica i sin årsrapport om svensk offentlighet och sekretess.
Acta Publica citerar ur en rad domar från 2021 där kammarrätterna gett myndigheter backning. Ett exempel är när en reporter begärde ut transaktionslistor för ett antal konton i det kommunala bostadsbolaget Alingsåshems bokföring. Bolaget lämnade ut listorna men maskade först alla personuppgifter med hänvisning till GDPR-sekretess. Reportern fick rätt i kammarrätten eftersom journalistisk verksamhet är undantagen GDPR.
Acta Publica listar också nya sekretessregler i OSL som infördes under 2021. Sju nya paragrafer som är neutrala ur insynssynpunkt infördes, fem paragrafer som minskade insynen, och tre som ökade insynen för allmänheten. Bland de senare finns riksdagsbeslutet om att göra besluten om korttidsstöd under pandemin offentliga.
