Expressens Mattias Carlsson i Kramatorsk: ”Ett under att någon överlevde”

Mattias Carlsson befann sig i Charkiv tillsammans med fotografen Anatolii Stepanov när attacken skedde.

– Vi hade ett raketanfall i Charkiv också och var ute under natten och morgonen och bevakade det. Vid 7-tiden på morgonen när vi hade lämnat platsen såg vi de första uppgifterna om att det var journalister i Kramatorsk som hade blivit attackerade. Vi åkte ner till Kramatorsk så fort vi kunde, det tar ungefär tre timmar med bil.

Enligt Mattias Carlsson var hotellet totalt förstört.

Annons

– Hela den bärande strukturen med betongbalkar och golv hade kollapsat. Det är ett under att någon överlevde överhuvudtaget.

Hur många bodde på hotellet totalt?

– Jag tror inte att det var så många fler än den gruppen, de var sex i sin grupp.

Mattias Carlsson berättar att det är svårt med hotell rent allmänt i Ukraina.

– Vi har slutat bo på hotell, i alla fall i Donetskregionen. Vi hyr lägenheter i vanliga bostadshus anonymt. Man kan aldrig veta vem som bott på hotellet innan, eller vem som bor där samtidigt som du.

Han berättar om den väldigt välbesökta och omtyckta pizzerian i Kramatorsk där alla gick och åt, som sedan bombades med en massa dödsoffer och skadade, för ungefär ett och ett halvt år sedan.

– Alla ställen som är populära och där det är mycket folk i rörelse ska man helst undvika.

Var den här attacken riktad mot hotellet?

– Ja, den var riktad mot hotellet, men sedan är frågan varför. Om målet var Reutersjournalisterna, det vet vi inte. Det finns obekräftade uppgifter som cirkulerar om att det ska ha bott utländska volontärsoldater där, alltså The Foreign Legion, tidigare i veckan.

Är det värre än tidigare att bevaka kriget nu?

– Det är svårt att säga. Idag har det varit beskjutningar i alla städer i Ukraina i princip, en av de största säger Zelensky själv. Men i Charkiv inne i stan ser det inte ut som ett land i krig. Folk sitter vid fontänen i centrum, äter glass, barnfamiljer är ute och går, shoppinggalleriorna är fulla av folk. Ett par mil därifrån är fronten. Men i den östra delen hör du hela tiden de dova smällarna. Det skjuts ju in här hela tiden, och man vet aldrig riktigt vad de skjuter på.

Attacken i Charkiv, som skedde ungefär samtidigt som attacken på hotellet, landade mitt i ett villakvarter.

– Det är omöjligt att veta på vilket sätt det var ett militärt mål. Under flyglarmen stör de ut alla gps-signaler, så du kan inte navigera med gps-system, och det är väl för att inte heller robotarna ska kunna navigera.

Hur resonerar ni kring säkerheten?

– Vi hade från början en tanke om att ligga lågt, vi är bara två personer – jag och Anatolii. Vi försöker att inte synas i onödan. Om du ska ut och träffa soldater stänger du alltid av telefonerna så att det inte går att spåra. Man får vara lite noggrann med sin digitala säkerhet. Det blir i förlängningen ett slags källskydd. Om du får träffa soldater ute på deras posteringar med förbehållet att du inte avslöjar var de är, då gäller det att vara noga.

Igår jobbade de hela förmiddagen med ett reportage om en evakueringsbuss. När de sedan åkte vidare för att lämna reportaget, och bilen fortsatte sin färd med de evakuerade, fick den en träff mitt framför bilen.

– De hade en bepansrad bil så de klarade sig med bara skador på bilen…

Mattias Carlsson säger att alla uppdrag diskuteras igenom med redaktionen och arbetsledningen.

– Och så får man försöka göra en bedömning av hur stor risken är. Det är ju svårt, de här robotarna slår ju ner där de vill.

Hur länge är du kvar?

– Jag kom i början av augusti och åker hem i början av september. Precis när det började var jag här i några månader, jag har känt att jag hade velat vara här mer. Jag har också hållit på med internationella grävprojekt så jag har inte kunnat åka på ett tag, men jag känner att det är jätteviktigt att vara här. Men det är klart, jag har familj och barn hemma så det är ju alltid dubbelt.