”Ett tydligare och enklare system kan betyda mycket för enskilda”

Journalisten berättade i veckan att Medieetikens förvaltningsorgan (Mefo) stiftats. Mefo motsvarar alltså Pressens samarbetsnämnd i det nuvarande pressetiska systemet och ska ansvara för och se till att Medieombudsmannen (MO) och Medietiska Nämnden (MEN) kommer på plats.

Huvudmän för det nya utvidgade systemet är Journalistförbundet, Publicistklubben, TU – Medier i Sverige, Sveriges Tidskrifter, SVT, SR, UR och TV4.

Casten Almquist är vd för TV4-gruppen, och tar plats i styrelsen för Mefo. Precis som många andra tycker han att det är olyckligt att etermediernas webbpubliceringar inte har kunnat prövas tidigare. Vad det har betytt för allmänhetens förtroende för det gamla systemet är dock svårt att svara på, menar han. 

– Men jag tror att ett tydligare och enklare system kan betyda mycket för enskilda som är drabbade och att det på sikt stärker tilliten till ansvarstagande medier, säger Casten Almquist till Journalisten.

Casten Almquist. Foto: Tor Johnsson.

Hur vill du att Mefo ska jobba för att även sprida kunskap till allmänheten kring hur medieetiken fungerar och vad som är okej och inte att publicera?
– Framförallt genom att verka och göra kloka prövningar. Det nya systemet, som ska sjösättas 2020, vilar på en över hundra år gammal och väl fungerande tradition med en Pressombudsman, PO, och en nämnd. Här finns mycket att ta efter. Sedan tror jag på en konstruktiv debatt kring publicistiska frågor som kan och bör föras på många olika arenor, och med många olika röster, säger Casten Almquist.

Era konkurrenter som NENT och Discovery är inte med, hur påverkar det synen på Mefo och hur det här systemet ska fungera?
– Vi som står bakom det nya systemet är samtliga idag granskade publicistiskt av PO eller Granskningsnämnden, och en majoritet bedriver också en omfattande nyhetsverksamhet. Jag tror därför att det faller sig ganska naturligt att den ordningen också gäller för det nya systemet. Men jag tror inte heller att vi ska stänga några dörrar för en utvidgning av systemet framöver, det får bli en senare diskussion, menar han. 

Sveriges Radios vd Cilla Benkö säger att en viktig anledning till allmänhetens höga förtroende för SR är att företaget följer samma redaktionella riktlinjer på alla plattformar. Att allmänheten nu kan anmäla även etermediernas webbpubliceringar borde öka det förtroendet, menar hon.

– På Sveriges Radio gör vi ingen skillnad mellan det vi publicerar i radio eller digitalt som podd eller på webben. Vi följer samma redaktionella bedömning på alla plattformar. Det i sig är viktigt för vårt höga förtroende, säger Cilla Benkö.

För att öka förtroendet för mediernas olika publicistiska beslut i framtiden vill SR-chefen att både Mefo och andra medieföreträdare blir så öppna man kan med vilka beslut som ligger bakom olika publiceringar. 

– Vi svarar på frågor om medieetik och publiceringar dagligen. Vi ordnar också något som vi kallar för ”Fria ordets dag” tillsammans med SVT och den lokala tidningen på ett antal platser i landet där vi samlar sjätteklassare för att diskutera just dessa frågor, säger Cilla Benkö (bild nedan, foto: Tor Johnsson).

Via #metoo har medieetiken hamnat i fokus, har det även påverkat din syn på etiken och vad som är okej och inte för SR?

– Det är ingen tvekan om att både arbetet under den mest intensiva Metoo-perioden och kanske än mer den efterföljande medieetiska debatten har varit intressant och troligen mycket bra. Rapporteringen om Metoo tog många nya former, det fanns publiceringar som var tveksamma och flera medier har fällts för sina granskningar. Dessa fällningar har inte alltid varit solklara och lätta att tolka.

– Vi fälldes exempelvis för att ha publicerat ett namn på en person vars arbetsgivare redan gått ut med nyheten om att de brutit samarbetet och namngett personen. Så även om vi är väldigt restriktiva med namnpubliceringar visar detta exempel på att vi måste tänka till ytterligare ett varv när det gäller just namnpubliceringar, fortsätter Cilla Benkö.