Emanuel Karlsten: Skolgranskningen är ett drömprojekt

Emanuel Karlsten lämnade nyligen sin tjänst som redaktör för sociala medier på Expressen för att bli frilans.  Dagen efter att han slutade fick han erbjudandet om att leda Aftonbladets nya livegräv, och han är nu inhyrd som redaktör för projektet.

Varför slutade du på Expressen?
– Jag kände inte att det hände tillräckligt mycket tillräckligt snabbt. Ju längre tiden gick desto mer attraherad blev jag av tanken på frilansarbete. Jag och mina chefer pratade om hur ett frilanskontrakt med tidningen skulle kunna se ut, men jag kom fram till att det var bättre att stå på egna ben helt och hållet.

Hur kom det sig att du började på Aftonbladet?
– De ringde mig när jag hade sagt upp mig, och frågade om jag ville arbeta med deras nya satsning.  Men det är ingen ny tjänst, utan jag är inhyrd som redaktör, projektledare är Maria Trägårdh på Aftonbladet. Det är en jättesatsning från Aftonbladets sida och för mig är det ett drömprojekt.

Vad går granskningen ut på?
– Vår problemformulering är att den svenska skolan har blivit sämre enligt flera internationella undersökningar, och vi vill ta reda på vad som har hänt.

Vilka metoder använder ni?
– När vi kommer över någonting lägger vi ut det direkt. Vi har startat ett öppet tipsarkiv där man kan ladda upp vad man vill som har med skolan att göra, och så kan vi och andra gå in och titta på det. Vi håller också på och gör en lista över alla skolor, som ska matchas mot olika databaser så att man kan se genomsnittsbetyg, ekonomi och annan information om skolan. Där ska elever och lärare kunna gå in och kommentera.

Grävet har fått byta namn från Skolraset till Skolgranskningen efter kritik från läsarna, vad har du att säga om kritiken?
– All granskning börjar i en problemformulering, och Skolraset var vår rubrik. Det var intressant för oss att folk tolkade det som att vi försökte bekräfta en tes, för så var det inte. Men det spelar ingen roll hur rätt vi tycker att vi har i den saken, om det finns tillräckligt många som känner sig exkluderade av namnet då är det bara att byta. Jag tycker att det är en styrka att vi kunde byta, det visar att hela projektet är formbart. Jag hoppas att det skickar en signal till läsarna att vi vill göra detta tillsammans med dem.