Detta vill riksdagspartierna i fem centrala mediefrågor

 1. Bör grundlagsskyddet för public service stärkas?

Vänsterpartiet:
”Ja. Vi vill införa ett effektivt grundlagsskydd för att stärka oberoendet för public service. Vi vill även att riksdagens beslut om public service ska fattas med kvalificerad majoritet.”

Socialdemokraterna:
”Vi vill se ett grundlagsskydd för public service. Det är ett viktigt skydd mot försök att inskränka public service-uppdraget.” 

Miljöpartiet:
”Vi vill grundlagsskydda public service. Omfattningen av uppdraget skulle med detta inte på något sätt slås fast till en viss nivå, men verksamhetens innehåll skulle ges grundlagsskydd mot politisk styrning. Det är viktigt att vi har ett starkt och brett public service som kan vara en angelägenhet för alla och spegla hela Sverige.”

Centerpartiet:
”Ja, vi är positiva till att stärka grundlagsskyddet. Oberoendet är centralt för att public service ska uppfylla sitt syfte. Det är viktigt för demokratin.”

Liberalerna:
”Public service oberoende ska skyddas i grundlagen. Utredningen lyckades tyvärr inte nå den enighet som är viktig vid sådana förändringar. Vi vill bland annat att beslut bör flyttas från förordning (regering) till lag (riksdag) för att undvika att en minoritetsregering kan genomföra stora förändringar i public service utan stöd i riksdagen.” 

Moderaterna:
”Nej, Sverige har idag ett av värld­ens starkaste skydd för redaktionellt oberoende genom tryckfrihetsförordningen.”

Kristdemokraterna:
”Nej, det är inget vi har föreslagit.”

Sverigedemokraterna:
”Att grundlagsstifta public service gör inte public service per automatik mer oberoende eller mer sakligt. Snarare kommer det att få motsatt effekt enligt vår bedömning. Kärnan i vår syn är att oberoendet byggs genom utformandet av ett transparent system som säkrar systemet i största möjliga mån.”
 

2. Hur bör mediestöden förändras, och vilka medier ska kunna få stöd?

Vänsterpartiet:
”Vi vill ha en bred och stabil överenskommelse om ett så rättvist utformat system som möjligt. Det är bland annat viktigt att vita fläckar-stödet blir kvar och att alla människor ska ha tillgång till nyhetsbevakning av god kvalitet i hela landet.” 

Socialdemokraterna:
”Vi vill se ett teknikneutralt me­diestöd som fokuserar på journalistik med lokal förankring. Stödet bör vara lätt att överblicka och fritt från betungande administration. Vi vill att stödet bidrar till publicistisk mångfald och har en bred politisk förankring.”  

Miljöpartiet:
”Mediernas ekonomi är på många håll väldigt ansträngd med små marginaler. Inte minst i tider av kris blir det uppenbart att alla måste ha tillgång till korrekt och opartisk information. Nollmomsen vore ett mycket välkommet komplement som kan göra stor skillnad för tidningar och tidskrifter.”

Centerpartiet:
”En fri press är en förutsättning i en demokrati. Tyvärr har antalet kommuner där det inte finns lokal journalistik ökat. Det är en oroande utveckling eftersom den är väldigt viktig. Därför vill vi att mediestödet ska vara utformat så vi får en allsidig och oberoende press i hela landet.”

Liberalerna:
”Vi vill se ett stöd på ungefär den nivå som är idag, men är öppna för att det kan bli något större. Politiken ska så långt möjligt hållas på armlängds avstånd från beslut, därför ser vi gärna kriterier för stöd som så långt möjligt är generella, marknadsnära och oberoende av politiska beslut.”

Moderaterna:
”Mediestödsutredningen förde en dialog med alla partier. Nu inväntar vi remissvarens synpunkter och kommer därefter att ta ställning. Moderaterna beklagar dock att tidskrifternas finansiering inte var med i utredningsdirektiven, vilket regeringen borde ha beslutat.”

Kristdemokraterna:
”Dagens mediepolitik ska ge goda förutsättningar till medier och ta hänsyn till människors behov av information och nyheter, oavsett var i Sverige man är bosatt. Av den anledningen vill vi komplettera det mediepolitiska målet till att inkludera att det ska finnas nyhetsbevakning i alla kommuner.” 

Sverigedemokraterna:
”Mediestödet behöver förändras utifrån det moderna medielandskapet. Framför allt är det viktigt för oss att det nya mediestödet stärker lokaljournalistiken.”

 

 3. Bör nätjättarna tvingas att betala upphovsrättsersättning för att använda innehåll, och i så fall hur?

Vänsterpartiet:
”Vi vill se ett starkt upphovsrättsligt skydd där upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning för sina verk. Vi inväntar regeringens förslag på hur upphovsrättsdirektivet ska genomföras och de närliggande utredningarna och kommer därefter återkomma hur vi ställer oss i frågan om hur.” 

Socialdemokraterna:
”För närvarande pågår ett omfattande lagstiftningsarbete på EU-nivå som innebär att viktiga steg tas för att stärka nationella mediers konkurrenskraft gentemot nätjättarna. Samtidigt innebär varje steg svåra avvägningar.” 

Miljöpartiet:
”Ja, i den mån det går inom ramen för de regleringar som finns.”

Centerpartiet:
”Människor som gör film, skriver böcker eller programmerar dataspel måste kunna få betalt för det de gjort. Innan det nya upphovsrättsdirektivet har införts och vi kan se effekterna är det dock svårt att veta om ytterligare åtgärder behövs. För oss är det avgörande att yttrandefriheten på nätet inte påverkas negativt av direktivet.”

Liberalerna:
”Vi är öppna för det. Det är bra att EU nu tar ett större grepp kring villkoren för den digitala marknaden. Det är rimligt att det sker på europeisk nivå. Svenskan är ett litet språk, därför måste Sverige slå vakt om att det finns en fungerande mediesituation och bra, långsiktiga villkor för medierna i Sverige.”

Moderaterna:
”Vi anser att de stora plattformarna ska vara tvungna att söka avtal med upphovsmännen, men vill undvika en situation där för hårda regler om skadeståndsskyldighet leder till filter.”

Kristdemokraterna:
”Det är viktigt att frågan harmoniseras inom EU. Rättigheten för redaktioner att förhandla med stora nätföretag är positiv och ger parterna ett strukturerat sammanhang att driva dessa frågor. Huruvida ”publishers’ right” behöver förändras i någon form är för tidigt att uttala sig om. Vi behöver mer erfarenheter först.”

Sverigedemokraterna:
”En utredning har nyligen lämnats där man framhåller att det upphovsrättsliga regelverket i rimlig utsträckning bör garantera att upphovsmän och utövande konstnärer får en skälig ersättning när de överlåter sina ensamrättigheter. När skarpa förslag finns på riksdagens bord tar vi ställning till dem.”
 

4. Räcker den straffskärpningsgrund för hot mot journalister som föreslagits, eller behövs ett nytt brott införas?

Vänsterpartiet:
”Regeringen har nyligen presenterat en utredning som bland annat ser över hur det straffrättsliga skyddet mot brott som riktar sig mot exempelvis journalister kan stärkas. Vi kommer att ta ställning till förslagen när regeringen lägger fram en proposition till riksdagen.” 

Socialdemokraterna:
”Att journalister utsätts för våld, hot och trakasserier som en följd av sin yrkesutövning är fullständigt oacceptabelt. S-regeringen har nyligen mottagit en utredning som tar sikte på att skärpa straffen för den som begår brott mot journalister och arbetar nu med att omsätta den i lagstiftning.”  

Miljöpartiet:
”Brott mot journalister är också brott mot demokratin. Vi drev därför på i regeringen för att en sådan straffskärpningsgrund ska införas som ett viktigt led i att stärka skyddet. Det är därför glädjande att det nu har lämnats som förslag av regeringens särskilde utredare.”

Centerpartiet:
”Kapaciteten att förebygga, stoppa och lagföra demokratibrott mot journalister behöver stärkas. Dessutom vill vi införa ett offentligt stöd, likt det som finns för trossamfund, som medier kan använda för att investera i säkerhetsåtgärder.”

Liberalerna:
”Den nya lag som har föreslagits är ett viktigt steg i rätt riktning. Vi är dock medvetna om oron som finns för att lagen inte är tillräckligt heltäckande när det gäller till exempel skyddet för frilansjournalister. Vi utesluter inte att förtydliganden kan behövas.”

Moderaterna:
”Det är oacceptabelt att journalister och andra som verkar för demokrati och yttrandefrihet, hotas. Vi anser att straffen för angrepp mot journalister bör skärpas och är öppna för olika tillvägagångssätt att åstadkomma det.”

Kristdemokraterna:
”Vi har varit drivande för att en sådan regel ska införas. Vi anser också att skyddet ska utvidgas och gälla exempelvis byggnader som hyser vitala samhällsfunktioner. Så den som attackerar ett tidningshus med uppsåt att påverka journalistiken skulle kunna få skärpt straff med vårt förslag.” 

Sverigedemokraterna:
”Med grund i utredningen SOU 2022:2 ser vi i dagsläget inget ytterligare behov av en särskild brottsrubricering. Det är av stor vikt att alla brott utreds för att inte hamna i hög som sen läggs ner i brist på bevis eller preskribering.”
 

 5. Bör budgeten för public service öka eller minska?

Vänsterpartiet:
”Vi ser att en ständigt pågående och snabb teknikutveckling kräver mer resurser om vi vill ha ett public service som även fortsättningsvis ska kunna hålla sig relevant och finnas där publiken finns och vill därför att public service budget ska öka.” 

Socialdemokraterna:
”Vi vill behålla budgeten på nuvarande nivå.”

Miljöpartiet:
”För att ett starkt och brett public service ska kunna värnas behöver finansieringen ligga kvar ungefär på dagens nivå. Vi anser att finansieringen är välbalanserad i förhållande till uppdraget. En stabil och långsiktig finansiering behövs för att värna uppdraget.” 

Centerpartiet:
”Public service spelar en stor roll för spegling av hela landet. Ett fortsatt brett uppdrag är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige. Budgeten ska möjliggöra för public service att genomföra sitt uppdrag. Finns det behov av ökade medel är vi öppna för att se över det.”  

Liberalerna:
”Vi anser att public service ska ha ett fortsatt brett uppdrag, goda ekonomiska villkor och vara angeläget för hela befolkningen. Vi har inga förslag på ändring av budgeten.”

Moderaterna:
”Public service ska ha ett anslag som är ändamålsenligt efter det kärnuppdrag man har. Vi förordar en modell där bolagen själva presenterar två budgetförslag vart åttonde år, som Riksdagen sedan får ta ställning till.”

Kristdemokraterna:
”För att stärka public service legitimitet över tid behöver uppdraget smalnas av och ges ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling nationellt och regionalt, samt därutöver ett högkvalitativt kulturutbud.”

Sverigedemokraterna:
”Den bör minska. Vi vill ha ett smalare men vassare public service, och med vår politik skulle budgeten minska eftersom vi bland annat vill slå ihop dagens tre bolag till ett.”