Tipsa Journalisten »
Telefon: 08-613 75 00
redaktionen@journalisten.se
annons@journalisten.se
17 juni, 2015
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.
VM i fotboll avgörs just nu i Kanada, det kan väl ingen ha missat. Svenska medier har bevakat detta massivt – det har varit allt från analyser till personporträtt och guider.
Frågan är om bevakningen möjligen har varit överdriven.
Det är väldigt svårt att avgöra detta, men här är några saker att förhålla sig till när man gör en sådan analys:
Allså: mät antalet aktiva, undersök publiksnittet i de två högsta nationella serierna, titta på publikens storlek vid landskamper och Champions League. Lägg till det sista måttet: det svåra, den redaktionella uppskattningen.
Applicerar vi den här modellen på bevakningen av fotbolls-VM är det svårt att komma till slutsatsen att mästerskapet i någon som helst mening skulle vara underbevakat.
Det är många flickor som spelar fotboll, men det är en ganska liten lagsport publikmässigt. När det är stort mästerskap finns ett stort intresse, men i Allsvenskan är intresset litet.
Sedan kan man vara otroligt irriterad över att människor tydligen känner så olika inför att titta på fotboll beroende på om det är kvinnor eller män som spelar. Man kan därför tycka att det är alla redaktioners jobb att påverka detta, så att människor lär sig att bli lika intresserade av fotboll när kvinnor spelar som när män spelar.
Skribenten Moa Svan har denna vår utkommit en bok som heter Det riktiga landslaget, som har ett tydligt politiskt ärende: Idrott som utövas av kvinnor bör bevakas lika mycket och lika bra som idrott som utövas av män. Det är ett hållbart argument, så länge man håller sig till det strikt politiska: det är fullständigt rimligt att mäns och kvinnors världar bevakas likvärdigt.
Ett problem med argumentationen är att Moa Svan blandar in sportsliga avvägningar. Hon hävdar till exempel att damernas fotbollslandslag är bättre än herrarnas. Det håller absolut inte: det är otroligt mycket ”lättare” att vara världens femte bästa damlandslag än världens fyrtionde bästa herrlandslag, av samma skäl som det är otroligt mycket lättare att nå världstoppen i bandy än i ishockey än i fotboll. Argumentet att damlandslaget är ”bättre” än herrlandslaget är alltså väldigt svårt att försvara.
Men det viktigaste argumentet för att inte låta en politisk önskan om världens beskaffenhet styra vår nyhetsvärdering är självklart och enkelt:
Det är ojournalistiskt.
Och det skulle dessutom bädda för förtroendekris.
En rimlig följdfråga från läsarna vore ju, om vi kvoterade bevakningen på det vis som Moa Svan vill:
Vid vilken övrig rapportering låter ni politiska mål om jämställdhet, eller något annat, gå före all annan nyhetsvärdering?
DN och Hufvudstadsbladet, har tilldelats Pennskaftspriset 2023.
Sveriges Radio, får Publicistklubbens pris Guldpennan 2023.
blir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Skaraborgs Läns Tidning.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Journalisten, Nytorgsgatan 17a, 116 20 Stockholm
Tel:08-613 75 00
E-post: redaktionen@journalisten.se
Journalisten.se har 190 000 unika sidvisningar och 75 000 unika besökare per månad (genomsnitt Google analytics).
Magasinet Journalisten har en räckvidd på 42 000 läsare (Orvesto 2:a kvartalet 2017). Annonsera
Journalisten är Sveriges äldsta och största medietidning. Prenumerera
Ansvarig utgivare: Axel Andén. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies
Kommentarer
Det finns 17 kommentar på sidan.
Kommentera
Invändningsfritt men identitetspolitiken lär snart utdefiniera skribenten.
Det finns ingen anledning att bli irriterad om man väljer att se det som att ju bättre fotboll som spelas, desto större är publikintresset. Oberoende av könet på spelarna. Ett exempel: damlandslaget mötte ett P16-lag (16-åriga pojkar), tror det var AIK, i en träningsmatch för något år sedan och förlorade med, jag tror det var 1-3. Låt oss säga att matchen var jämn och att damlandslaget alltså håller samma nivå som ett P16-lag i en allsvensk toppklubb på herrsidan. Hur tror ni publiksiffrorna och mediebevakningen är för AIKs P16? Lägre än damelitens skulle jag gissa utan att veta säkert. P16-spelarna kunde alltså med visst fog hävda att de är könsdiskriminerade; trots att de är minst lika bra som damerna har de mindre publik och mindre mediebevakning.
"Idrott som utövas av kvinnor bör bevakas lika mycket och lika bra som idrott som utövas av män."
Ja, och idrott som utövas av funktionshindrade bör bevakas precis lika mycket. Olika typer av funktionshinder. Och idrott som utövas av juniorer i olika klasser (båda könen). Alla ska få exakt lika mycket tv-tid och spaltmeter. Det är en rättvisefråga. [Ironi.]
Du har fel. Det är oerhört tacksamt att det finns stor mediebevakning på fotbolls-VM eftersom det belyser med all önskvärd tydlighet vilka usla omständigheter som det här landslaget tvingas spela under. Allra värst var det att se dessa makalösa fotbollsspelare spela sin upptaktsmatch mot Holland på en konstgräsplan för (college) amerikansk fotboll där inte en enda linje fanns på rätt ställe. Det borde du anmärka på - inte bevakningen. Att spela på konstgräs eller inte i (herr)allsvenskan var ett litet hulllabaloo i medierna för någon månad sedan, där expertisen dömde ut just konstgräs. Hur ser framtidsdrömmarna ut för en 9-årig fotbollsälskande tjej jmf med en lika fotbollsälskande 9-årig kille? Vad ser hon respektive han framför sig? Jag tänker inte jämföra sporter mot sporter som du gör eller hävda att damer är bättre än herrar som Svan gör, däremot om du vill ha en liknelse: det är som om Charlotte Kalla skulle få spåra själv på VM eller om Sara Sjöström skulle vara tvungen att simma i en älv uppströms, eftersom varken deras respektive förbund, sponsorer eller media har någon lust att engagera sig i deras sporter. Både Kalla och Sjöström är långsammare än sina manliga kollegor, publikintresset på SM är skralt, men det är skitspännande att följa dem på stora mästerskap trots att sporterna är ganska små. På samma sätt är det spännande nu att följa landslaget i fotbolls-VM nu. Så tack alla journalister som rapporterar fotbolls-VM - ni gör ett bra jobb! Heja Sverige!
Något jag tycker analysen saknar är att det det finns andra faktorer än prestation som spelar in gällande hur svårt eller lätt det kan antas vara att bli en av världens bästa lag inom en sport. När du skriver att det är "otroligt mycket ”lättare” att vara världens femte bästa damlandslag än världens fyrtionde bästa herrlandslag" utgår du ifrån att dessa lag kan träna på samma villkor. Så är det inte, damfotbollen har inte samma ekonomiska förutsättningar som herrfotbollen, vilket som konsekvens gör att färre kvinnor kan satsa på sporten (lägre lön, sämre träningsmöjligheter, inte lika bra tränare etc - speciellt för de som yngre kvinnor som inte spelar på landslagsnivå). Det kanske är lättare för ett damlag att bli bra sett till konkurrensen, men inte sett till förutsättningar. Texten reducerar debatten till att bara gälla en fråga.
Jag brukar aldrig kommentera eller ge mig in i offentliga debatter mer än att jag kanske blir sur eller glad i min ensamhet. Men nu måste jag reagera. Så du förringar damernas insats för att det är "lättare" att bli bäst. Hör dig själv. Man blir väl bäst på den arena man är på. Med ditt resonemang borde inte våra curlingdamer vara värda mer än en notis för OS-guldet. Det borde vara självklart att media har ett ansvar att bevaka kvinnors idrott på samma sätt som mäns idrott. När vi bevakar invigningen av en ny lekplats eller vad som händer på fullmäktige så tänker vi väl ändå inte att ingen läser eller är intresserad. Ju mer vi skriver om kvinnors idrott, ju mer självklar kommer den att bli. Det är självgott och drygt att tro att så här har det alltid varit och så här kommer det alltid att förbli. Det är bakåtsträvande helt enkelt. Kvinnors idrott äger lika mycket som mäns idrott. Vi journalister har en skyldighet att bidra till att lyfta kvinnors idrott. Och när blev kvinnors idrott ointressant, jo när männen ägde hela världsbilden. Dags att vända skutan nu. Tycker jag.
Ola: Matchen du refererar till spelades 2013 och damlandslaget förlorade med 0-3 mot AIK:s P17 lag. Det finns ett par viktiga detaljer att komma ihåg i den här situationen som du har glömt.
1. AIK:s P17 lag är inte vilket lag som helst, det är ett spetsat lag med många talanger. 2. I samma veva spelades även en match mot Norrköpings P19-lag. Den vann damlandslaget med 0-1, men det talas man inte lika mycket om.
Med din logik, skulle medierna inte ha bevakat Kajsa Bergqvist som de gjorde eftersom hon ändå hoppar lägre än Stefan Holm?
Det är just den logiken som många använder när de argumenterar om bevakningen av framför allt fotbolls- och ishockeydamerna. Man ställer de kvinnliga utövarnas prestationer mot herrarnas och säger "ni är inte lika bra som killarna och förtjänar inte utrymmet".
Att göra detta är väldigt orättvist. Du ställer helt orimliga krav på kvinnorna som omöjligt kan bli lika bra som sina manliga medspelare. Varför kan vi inte göra som man gjort i många individuella sporter som friidrott, tennis och golf, och se till hur utövaren presterar i förhållande till de verkliga omständigheterna?
Jag tror det är exakt detta som Moa Svahn menar när hon säger att damlandslaget är bättre än herrlandslaget i fotboll. Hon bortser från att det är fler herrar som spelar och ser enbart till meriter - vilket med objektiva glasögon på är det enda sättet man kan jämföra dam- och herridrott.
Rätt i sak men fel i exemplet på "nyhetsvärdering", tycker jag.
Att matcherna ses av en miljon tittare rättfärdigar VM-bevakningen. Det är helt irrelevant hur få åskådare damallsvenskan drar.
Däremot tror jag att de som följer VM 2015 inte är lika intresserade av texter/bevakning efter förluster eller så kallade "införtexter" som de som följde Herr-VM förra året. I fall TV-publiken i juni 2015 läser är det enbart om framgångsrika, svenska idrottares prestationer. Bloggat om detta och annan sportjournalistik på: https://maxtiotar.wordpress.com/2015/06/19/tomgangsfotboll-och-ar-medias...
TV4 driver utvecklingen påhejade av kvällstidningarna och det är deras val, de är kommersiella aktörer.
Mycket allvarligare är SVT och SR:s mycket konservativa och helt felaktiga prioriteringar. Bandy är tex en av världens minsta sporter sett till utövarländer. Ändå skall varje VM-match bryta lokala sändningar i P4 i en hel vecka?
SVT:s budget för Vinterstudion bör också granskas. Den står inte i paritet till sporternas storlek och populäritet. Bara för att Sverige är ok att åka skidor på längden, tvären, i gupp med o utan gevär, innebär det inte att skidåkning är speciellt stort i ett globalt perspektiv. Vinterstudiobudgeten innebär även att massa andra idrottsevenemang inte bevakas.
Pinsamt och inte ok.
Den stora frågan är väl varför en uppblåst kulturnisse med noll kunskap om idrott, ska yttra sig i den här frågan.
JB
Var är krönikan om den "överdrivna" bevakningen av U21-EM? Eller är det bara en massiv bevakning av damfotboll som Andreas Ekström anser är ojournalistiskt?
Janne: Jag vet inte vem du är, men du sysslar här med ett personangrepp i stället för att invända i sakfrågan, precis som du i grova ordalag gjorde på Twitter. Det är till ingen nytta. Har du synpunkter om nyhetsvärdering och hur man lämpligen bör bedöma vilka journalistiska satsningar som ska göras, så är ju kommentarfältet öppet. (Och en sak till: vad jag vet om idrott kan du rimligen inte bedöma. Vi kan väl göra så här: vi möts i en frågesport. Femtio frågor om idrottshistoria, resultat, regler och utövare i olika sporter, som ska besvaras på tid via ett webbprotokoll, ihopsatta av en sakkunnig sportjournalist som vi båda godkänner. Du kommer att få stryk.)
Anna: Jag har nog inte uttryckt mig tillräckligt tydligt. Vad jag försöker säga i krönikan är detta:
1. Moa Svan framför tesen att damfotboll är underbevakat, särskilt i landslagssammanhang.
2. Eftersom det är en intressant massmedial kritik, gör jag ett försök att testa den, och se om hon möjligen har rätt.
3. Och det tycker jag inte att hon har. Jag tycker nog att bevakningen av VM har varit... lagom. Inte överdriven, således, men heller inte för liten.
4. Ska vi jämföra med bevakningen av U21-EM så får vi ju i rättvisans namn använda samma mått. Där kan vi konstatera att bevakningen har ökat drastiskt i takt med framgångarna, vilket tyder på en aktiv nyhetsvärdering, men att sändningarna bara funnits i den obskyra tv-kanalen TV12, vilket nog givet intresset var olyckligt. Så jag kan inte riktigt se att medierna har hamnat fel i fallet med U21 heller, det var nog ganska rimligt och lagom, mätt med samma redskap.
Det är en relevant frågeställning att ställa sig, men det finns flera vettiga kommentarer i den här tråden som bör läsas och beaktas. Jag själv har bevakat både herr-och damfotboll och det retar mig gång på gång när det förväntas att vi ska göras jämförelser däremellan - det behövs inte. Prestationen är densamma och det är inte upp till oss att avgöra vad folk vill läsa. Hos oss har vi elitlag på både dam- och herrsidan och där läses damartiklarna mer, troligen delvis för att de är färre. Fotbolls-VM för herrar är en av världens största sporthändelser. Dam-VM är det inte på samma sätt, men det är inte heller herrhockey-VM och jag skulle vilja se den här krönikan skrivas om den onödigt stora bevakningen av ett VM som inte attraherar världens bästa spelare som är fast i NHL och KHL.
Jag tackar för Carls, Toves, Magnus och Sportlisas kommentarer. Finns inget att tillägga till dem. Nu simmar vi vidare uppströms!
Kvantitetsbedömning alltid – eller bara när det gäller damfotboll?
I en krönika ifrågasätter Andreas Ekström, kulturjournalist på Sydsvenskan, storleken på bevakningen av VM i fotboll för damer, vilken pågår i Kanada.
Han bygger sitt resonemang på fyra frågeställningar:
Hur många utövare har sporten?
Hur många går och tittar när sporten utövas?
Hur stor är verksamheterna runt själva idrotten, mätt i politik och pengar?
Hur många är intresserade av att titta, även om de inte alls är engagerade i idrotten i fråga själva, som utövare eller närstående till utövare?
Hela hans resonemang bygger på en kvantitativ bedömning: ”Hur många…” Som kulturjournalist kan han lika väl rikta frågan mot kulturbevakningen. Hur många besöker det ena eller det andra kulturevenemanget? Hur många går och ser ”smal” kultur, till exempel det som på kulturspråk kallas ”kvalitetsfilm”? Med AE:s resonemang så skulle kulturredaktionerna hellre bevaka en påkostad film från Hollywood än en kortfilm som skapats av en elev som studerar filmkunskap och som lockar ett dussin personer, eller att recensera buskisföreställningarna med Stefan och Christer hellre än Lars Norén-pjäser.
Således: kvantitetsresonemanget slår snett!
Antingen gillar man fotboll eller inte. Jag gör det – även om jag inte är engagerad i någon klubb och inte längre har någon närstående som spelar. Det finns alltid något att ta till sig i varje match – oavsett om den spelas i Champions League eller mellan två knattelag. När det gäller det kommersiella och publika intresset, det vill säga hur många som är intresserade av att titta på tv-sändningarna, går tydligen tv-bolagen bedömningen att det är värt att satsa på sändningsrättigheterna.
Jag tittade på så många matcher i damernas fotbolls-VM som jag hade möjlighet till, och enligt min mening var underhållningsvärdet stort. Det är glädjande att se en fotboll som till största del är befriad från de brutala inslag som tyvärr förekommer då och då i herrfotbollen.
VM-matcherna innehöll många sevärda sekvenser, och för varje mästerskap höjs kvalitén. Till och med de lag som i förväg befarades bli slagpåsar och blåbär – till följd av utökningen av antalet lag – visade sig ha mycket att tillföra.
Att publikintresset för damallsvenskan är lägre i år än vid motsvarande tid förra året beror – enligt min bedömning – på att TV4 som har sändningsrättigheterna gömmer nästan alla matcher i TV4 Play, en kanal som kräver ett speciellt extraabonnemang! Tidigare kunde man se betydligt fler dammatcher på TV4 Sport, där de kunde ses av fler.
Som fotbollsälskare så gläds jag åt alla som är intresserade av sporten – och gärna spelar den. Ju större den blir desto bättre. Damfotbollen är på frammarsch i världen, vilket är glädjande. Titta och njut!
Lennart Denne
Helsingborg
Mwf
Andreas Ekström, kulturjournalist i Sydsvenskan, har en analyse som forklarer at herrefotball er mye mer populært enn kvinnefotball. Jeg synes dermed at herrefotball bør få større dekning i mediene enn hva kvinnefotball burde få. VM i fotball for damer fikk en alt for stor dekning i både svenske og norske medier