FOTO: Tor Johnsson

Här får alla videoutbildning

28 november, 2018

Aftonbladet satsar nu på att utbilda alla anställda inom rörlig bild. Videoakademin heter utbildningssatsningen där det finns elva kurser på fyra kunskapsnivåer att välja mellan. En lyckad satsning, enligt chefer, fack och deltagare.

– Vi vill inte att alla ska bli multijournalister. Men däremot är det ju många som kommer i kontakt med tv-produktion nu och det gäller att ge dem rätt förutsättningar att lyckas. När du är reporter på Aftonbladet så kan du hamna i situationer när du ska sända live och göra en tv-intervju, säger Martin Ekelund, videochef på Aftonbladet tv.

Tove Strander har titeln learning- and development specialist på Schibsteds Learning Lab, vilket betyder att hon administrerar och utvecklar utbildningar för hela Schibsted-koncernen.

– Videoakademin är ett nytt grepp. Det var jättekul när Martin Ekelund kom med idén som fokuserar bara på Aftonbladet.

Videoakademin finns i fyra nivåer, och alla har chansen att söka till den utbildning man vill fördjupa sig inom och som passar ens förkunskaper.

Learning Lab jobbar också med utbildningar som kan ge synergieffekter mellan de olika bolagen inom Schibsted, där verksamma inom Aftonbladet exempelvis kan föreläsa om sina erfarenheter inom ett visst område för anställda på andra bolag inom koncernen.

– Före valet hade vi föreläsningar om hur man tolkar opinionsundersökningar till exempel, säger Tove Strander.

Videoakademin består av elva olika typer av kurser, uppdelade på cirka 25 tillfällen i höst.

– Steg ett är utbildningar som i princip alla på Aftonbladet bör gå. Det är grundläggande kurser om sådant som man har nytta av oavsett vad man jobbar med, säger Martin Ekelund.


Tove Strander från Schibsted Learning Lab och Martin Ekelund, videochef på Aftonbladet har jobbat fram Aftonbladets utbildningssatsning Videoakademin. Foto: Tor Johnsson

– Tanken är att kompetensen ska höjas generellt. Aftonbladet ska ha en högre kompetens inom video. Nu skapar vi en grundläggande plattform och spetsutbildar dem som redan har en grundkompetens. 

– Man måste testa vad som funkar och vad folk vill ha. Det som är bra är också att det finns så mycket kompetens inom huset. Några föreläsare är externa, som på den kurs som ges idag. Men de flesta kurser har föreläsare som finns inom huset.

Den videoutbildning som pågår under Thomas Henschiens ledning är på nivå 1 och handlar om att agera framför kameran. Fyra deltagare från tidningen är med, alla med olika förkunskaper: Robert Laul, skrivande reporter som börjat göra tv, Johanna Holm, researcher, Oskar Forsberg, breakingreporter som ofta rapporterar live och Kristina Edholm, grävande reporter på 200 sekunder. Kursen har inga förkunskapskrav, men man ska ha nytta av utbildningen i sitt arbete.

Deltagarna har i tur och ordning oförberett berättat en kort historia för de övriga medverkande. Sedan har de berättat samma historia med mobilkameran som mottagare. Nu ska de titta på inspelningarna och bedöma om det är någon skillnad på de båda versionerna.

– Vi valde medvetet att jobba med mobiler i den här utbildningen. Ofta har vi kameror och fotograf med, men det är ju också väldigt enkelt för oss att jobba med mobiltelefon och Aftonbladets app, säger Martin Ekelund.

Alla lyssnar uppmärksamt på kursledaren Thomas Henschien. Han har tidigare arbetat som nyhetschef och nyhetsankare på TV2 i Norge och har lång erfarenhet som programledare. Han vill att de ska hitta sin egen röst i berättandet framför kameran.

– Det händer någonting när man inte har en publik. Jag tycker nog det var lite skönare med bara kameran. Det är som när man håller tal på ett bröllop, det kan jag tycka är jobbigare än när man står och pratar mot en kamera, säger Johanna Holm som nyss fått visa sin tagning.

– Hände det något med historien hon berättade? undrar Thomas Henschien.

– Ja, det kändes som om det var lite kortare nu, tycker en deltagare.

– Det var mer effektfullt första gången, det försvann lite känsla i kameran, tycker en annan.

De övriga deltagarnas tagningar analyseras och diskuteras på samma sätt. Syftet är att bli medveten om hur många olika sätt det finns att reagera framför kameran. Thomas Henschien visar ett klipp när den amerikanske programledarikonen Walter Cronkite 1963 presenterar nyheten om John F Kennedys död och pekar på hans personliga tilltal trots den allvarliga händelsen.
 

”Vi tänkte mycket på hur vi skulle göra det här på ett bra sätt, att tvinga på folk saker blir aldrig bra.”


Enligt Tove Strander, som tagit del av utvärderingarna av kurserna hittills, har gensvaret har varit positivt. 

– Både till initiativet men också till upplägget, säger hon. Mycket av det vi gjort har varit väldigt efterfrågat.

– Att vi också tagit in intern kompetens som utbildare finns det speciella skäl till. Vi har ett så speciellt sätt att jobba på Aftonbladet som inte finns på de traditionella tv-kanalerna, så det kan vara svårt att hitta rätt nivå på utbildningarna om man tar in någon som är extern, säger Martin Ekelund. 

Intresset för utbildningarna har varit stort, även från de som jobbar med print, enligt Martin Ekelund.

– Några av våra videoredigerare kommer från print. De är så formsäkra. Vi gör till exempel ett program som heter 200 sekunder, som är ett av våra mest krävande program redigeringsmässigt. Han som klipper det är printredigerare från början, han började för ett halvår sedan.

Är ambitionen att alla ska kunna video?
– Nej det tycker jag inte. Det finns ju ingen anledning att kunna om du ska jobba med print. Men det finns ju en möjlighet att förflytta sig.

Är det ett krav hos er om man söker jobb, att man ska kunna allt?
– Nej men det är självklart meriterande om du söker jobb som reporter att du kan både skriva och jobba med video. De yngre journalisterna som kommer ut har den kompetensen, åtminstone de som söker hit.

Ska man se utbildningen som en möjlighet eller är det ett måste?
– Självklart en möjlighet. Men jag pushar gärna och säger till folk att ta chansen när den erbjuds. Det känns som det är tydligt att folk på redaktionerna förstår varför kurserna finns.

– Vi tänkte mycket på hur vi skulle göra det här på ett bra sätt, att tvinga på folk saker blir aldrig bra. Vi hade fyra fotografer som flyttade in på videoavdelningen och blev dedikerade till det, och det blev positiva ringar av det. En av de äldre fotograferna som nappade sa ”jag trodde inte jag skulle få lära mig något nytt i den här åldern” och var jättetaggad.

Är kompetenskraven högre idag än för, säg 15 år sedan?
– Ja det måste man nog säga. Det krävs en bredare kompetens idag. Det är väl en effekt av flera saker. Dels att vi jobbar med fler saker, dels att det varit nedskärningar på vissa yrkesgrupper, till exempel fotografer, som gör att det tillkommit arbetsuppgifter för vissa.

Kristina Edholm filmar Johanna Holm under utbildningen i rörlig bild på Aftonbladet. Här ska de hitta sin ”egen röst” framför kameran. Foto: Tor Johnsson.

Journalistklubben på Aftonbladet har även de bara positiva saker att säga om Videoakademin. 

– Det som är roligt med Videoakademin är att den verkligen görs i alla olika nivåer. Är man helt grön och inte gjort någonting alls kan man gå en tvåtimmarskurs och lära sig ett väldigt basic program som vi jobbar i, har man gjort lite kan man gå en videoredigeringskurs eller lära sig hur man ska fungera framför kameran, säger Torbjörn Ek, styrelseledamot i Journalistklubben på Aftonbladet.

Satsas det tillräckligt mycket på fortbildning inom företaget?
– Det är vanligt att vi som jobbar inom facket säger ”det borde göras mer” men jag tycker att Aftonbladet är förbannat bra på just det här. Jag har jobbat i 13 år på Aftonbladet och de senaste fem-sex åren har man satsat mer och mer på utbildning. 

– Jag uppmanar alla kolleger att söka allt de tycker verkar intressant, för att de ska kunna ta sig an nya roller på jobbet. 

På många tidningar i landet har fotografer sagts upp. Hur ser framtiden för fotograferna ut på Aftonbladet?
– Fotograferna har själva varit så intresserade av att lära sig att presentera bilder på det viset som Aftonbladet vill. De har gått i bräschen för att vilja ta till sig och lära nytt och har hittat egna utbildningar. För att Aftonbladet inte ska göra som många andra och plocka bort sin fotoredaktion så måste den vara relevant och viktig för hela Aftonbladet, och det har den redaktionen verkligen jobbat för.

– Våra bildjournalister är mycket mer än bara fotografer. De jobbar journalistiskt hela tiden. 

Är det någon annan yrkeskategori inom Aftonbladet som du ser skulle behöva utbildas mer?
– Som facklig uppmanar jag alltid våra printredigerare att bredda sina kunskaper och intressera sig för andra delar av det vi gör. Om man brinner för att jobba på Aftonbladet så bör man bredda sig, för vi vet inte, om fem år kanske det inte finns en tryckt tidning längre.

Läs mer: Det här vill cheferna ha.
Journalisten TV: Thomas Henschien om hur du blir en bra videoreporter.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
CAPTCHA
Detta är för att vi vill säkerställa att du är en mänsklig besökare och för att förhindra automatiserade spaminsändningar.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies