Replik: ”Svaret gör mig inte mindre orolig för journalistutbildningen”

Replik till ”Journalistutbildningen är inget undantag från kravet på effektivisering och målstyrning”:

Det är intressant hur Tore West och Stefan Helgesson lyckas skriva en replik på Jesper Huors krönika utan att mer än i en bisats beröra kärnan i den: Det journalistiska hantverket och den journalistiska uppgiften i ett demokratiskt samhälle. Och hur man bedriver en utbildning som ger studenterna verktygen för att behärska dessa.

Men låt oss prata deras språk. De skriver att journalistutbildningen har 50 procent mer anslag än andra utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora. Och det kan låta generöst. Men de nämner inte att journalistutbildningen har rejält lägre anslag än utbildningar inom till exempel teknik, naturvetenskap, vård och medicin. Utbildningar som har högre anslag bland annat på grund av behov på praktisk övning och dyrare utrustning, precis som journalistutbildningen. Så att kalla journalistutbildningen ”gynnad” är att jämföra äpplen och päron.

De skriver också att anslagen beror på en statlig ämnesklassificering som inte skiljer nämnvärt mellan olika lärosäten. Men de skriver inte att det faktiskt finns en frihet för universiteten och högskolorna att själva fördela om anslagen, vid behov. Detta har majoriteten av kandidatutbildningarna i journalistik vid landets universitet och högskolor valt att göra i varierande omfattning, genom att delvis räkna utbildningen som en teknisk sådan. Troligtvis för att man ser att anslaget för journalistutbildningen inte täcker den undervisning som behövs. Alla utom Stockholms respektive Göteborgs universitet.

Tore West och Stefan Helgesson skriver också att Journalistprogrammet vid JMK är utformat så att det uppfyller examensmålen enligt Högskoleförordningen. Men de nämner inte att examensmålen inte handlar om att utbilda kunniga journalister, utan det är allmänt hållna mål anpassade för att passa alla sorters kandidatprogram, oavsett ämne.

Jag upplever Jesper Huors krönika som större och bredare – i denna oroliga tid, med kraftiga hot mot demokrati och den fria journalistiken – hur ska utbildningen av kompetenta journalister gå till? Som har haft möjligheten av att öva på och praktisera den journalistiska nyhetsnäsan, verktygen och kunskapen för att kunna granska, och att mejsla fram den etiska kompassen som behövs.

Och att då replikera på det sätt som prefekten respektive dekanen gör, gör mig inte mindre orolig för journalistutbildningen vid JMK.

Jag vet att många av oss som undervisar på landets journalistutbildningar känner igen oss, i högre eller lägre grad, i den bild som Jesper Huor beskriver. Att känna att man inte hinner ge studenterna den feedback och handledning som de skulle behöva. Om klasser så stora att man inte har möjlighet att se den enskilde studenten. Om svårigheter att ta in gästföreläsare från branschen, för att det kostar pengar, att inte kunna följa utvecklingen och kompetensutvecklas i takt med den. Att det är en ständig jakt på resurser och bemanning.

Jag vet också att många av oss som undervisar på journalistutbildningarna brinner för att utbilda studenterna till just journalister, med kunskaper om teknik, språk, metoder, etik och lagar, och allt annat som behövs idag. Vi slår knut på oss för att göra detta – men ofta känner vi oss motarbetade av att försöka verka i den koloss som universitets- och högskolevärlden utgör.

Så jag vill ta Jesper Huors uppmaning till mediecheferna om att prata klarspråk med de ansvariga för utbildning, men bredda den från mediechefer, till alla som är intresserade av framtidens journalister, och från att handla om JMK, till att omfatta alla journalistutbildningar vid universitet och högskolor. Vi kan och vi vill utbilda till det så viktiga yrket ”journalist”, men ge oss resurser och verktyg för att göra det.

Sandra Foresti
Universitetsadjunkt i journalistik med inriktning mot research och undersökande journalistik
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)

Källor:  
Regleringsbrev högskolor och universitet 2024 Om ersättningsbelopp
Kursklassificering i högskolan – hela bilder (2020) Universitetskanslerämbetet Om hur journalistutbildningarna klassificerar sina utbildningar (egen undersökning jag gjorde i våras, där jag gick igenom kursplaner och hade kontakt med utbildningarna)
Om examensmål: Högskoleförordningen bilaga 2, punkt 3 (Journalistutbildningen ger ingen yrkesexamen, utan är en generell kandidatexamen. )