Replik: ”Jag tror inte på en standardjävsdeklaration med en punktlista”

Replik till ”Journalistisk granskning kan inte ersätta jävsredovisning”:

Jag välkomnar debatten om hur jäv behandlas i medierna. Därför var det givet att tacka ja till P1-programmet Medierna för att diskutera hur vi på Vetenskapsradion arbetar och resonerar.
I debattörernas ursprungliga artikel i SvD lyftes både diskussionen om jävsredovisning och frågan om att experter får stå oemotsagda med bilden att det finns en överdriven respekt för ”den vita rocken” som kommer med en läkares auktoritet.

Denna bild reagerade jag på för jag känner inte igen den i vår journalistik. Därför redovisade jag vår metod i programmet Medierna: vi går till källorna, vi ber andra forskare kommentera forskningsresultat och vi följer frågor och forskningsfält över tid vilket ger fler nyanser och perspektiv. Vi sätter in enskilda resultat och uttalanden i ett sammanhang för att kunna berätta vad som är faktiskt korrekt och gör det i en form som är lockande med lyssnarna i fokus.

Annons

Det betyder inte att vi inte också på andra sätt förhåller oss till jävsfrågan. Det är en del av den redaktionella processen. Det gäller bedömning av intressekonflikter hos läkare och forskare som uttalar sig likväl som människor med till exempel politiska tillhörigheter. Det finns tillfällen då personer inte ska medverka på grund av intressekonflikter, det finns tillfällen då de ska medverka och vi redovisar jävsförhållanden, och det finns tillfällen då dessa förhållanden inte har journalistisk relevans. Jag tycker att vi på Vetenskapsradion gör detta bra redan nu och vi kan sträva efter att bli ännu bättre.

Jag upprepar att jag inte tror på en standardjävsdeklaration med en punktlista. Det överlämnar mycket av ansvaret till mediekonsumenterna. Vi måste snarare göra vårt journalistiska arbete.

Magnus Gylje
Redaktionschef för Vetenskapsradion