Gå direkt till textinnehållet

Därför ville jag bedöma Guillous anmälan

I artikeln Storm kring PO i Journalisten nummer 5, 2010 förundrade sig Britt Börjesson över att jag själv fattade beslut i ärendet som gällde Jan Guillous anmälan mot Expressen i stället för att överlåta det till biträdande PO.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Min bakgrund som journalist på Aftonbladet där Jan Guillou är krönikör och tidigare kollega till mig har anförts som skäl till att jag inte var lämpad att ta mig an detta ärende, särskilt som anmälan riktade sig mot Aftonbladets huvudkonkurrent Expressen.

Även om Britt Börjesson själv inte ifrågasatte min integritet menade hon att jag för undvikande av spekulationer om jäv borde ha gjort som min företrädare Pär-Arne Jigenius lär ha gjort i fråga om de Göteborgstidningar i vilka han själv hade varit verksam: Överlåtit behandlingen av dem till biträdande PO.

Britt Börjessons uttalande tarvar en kommentar:

Annons Annons

När jag accepterade erbjudandet om att bli Allmänhetens Pressombudsman ställde jag en direkt fråga till Stig Fredrikson som då var ordförande för Pressens Samarbetsnämnd, min uppdragsgivare: Förutsätter nämnden att jag inte befattar mig med ärenden som rör Aftonbladet utan lämnar över dem till biträdande PO, Kersti Söderberg?

Absolut inte, svarade Fredrikson. I förutsättningen för att välja en publicist till PO ingår ett slags postulat – att den som väljs i och med valet höjer sig över sin bakgrund och iklär sig sitt ämbetes roll med full integritet, tillade han.

Det ingick alltså i det förtroende uppdragsgivaren visade mig när jag utsågs till PO, att man litade på att jag också kunde ta mig an Aftonbladet med oväld.

Samma förutsättning gällde naturligtvis också Pär-Arne Jigenius och Göteborgstidningarna. Självfallet fanns dock ingenting som hindrade att Jigenius tog det säkra för det osäkra och avstod från de relativt få anmälningar som rörde hans forna tidningar.

För mig har saken tett sig annorlunda. Aftonbladet och Expressen är stora riksspridda tidningar som anmäls ofta i ärenden som substansmässigt är tunga. Det vore orimligt om ordinarie PO, som ansvarar för PO-ämbetets policy, skulle anse sig förhindrad att besluta i ärenden som rör dessa tidningar – eller för den delen enbart Aftonbladet – på ett eller annat sätt.

När Jan Guillou anmälde Expressen fick detta stor publicitet. PO-anmälningar är inte offentliga men eftersom den praxisen har kommit till för att skydda anmälaren och det fanns anledning att anta att Jan Guillou själv inte hade motsatt sig offentligheten, fick Expressens publicering av Guillous anmälan passera med endast ett påpekande från min sida till Thomas Mattsson. Emellertid kunde jag ju med lillfingret räkna ut att PO:s beslut i frågan, vilket det än blev, skulle röna viss publicistisk uppmärksamhet.

Eftersom det är ordinarie PO som har till uppgift att företräda ämbetet i offentligheten var det för oss alla som arbetar på detta ämbete självklart att jag skulle stå för beslutet, inte biträdande PO.    

                                                                         Yrsa Stenius

                                                                         Allmänhetens Pressombudsman

                                                                         Se artikeln Storm kring PO här

 

Fler avsnitt
Fler videos