Brunnberg & Strandberg: : Anmäl er, kvinnor!
Tack för Guldkrattan (Journalisten 12/05), men vi vänder dess taggar nedåt och försöker på nytt bredda diskussionen om kvinnor och Guldspaden. Det är sant att långt fler män än kvinnor har belönats med den sedan starten, men att enbart konstatera detta för inte debatten framåt och lägger dessutom fokus på fel ställe.
Tack för Guldkrattan (Journalisten 12/05), men vi vänder dess taggar nedåt och försöker på nytt bredda diskussionen om kvinnor och Guldspaden. Det är sant att långt fler män än kvinnor har belönats med den sedan starten, men att enbart konstatera detta för inte debatten framåt och lägger dessutom fokus på fel ställe.
Guldspadejuryn ska belöna landets allra bästa grävande journalistik enligt föreningens statuter. Med tanke på att priset delats ut så lång tid och den jämna könsfördelningen bland svenska journalister vore det därför helt logiskt och rimligt att hälften av guldspadarna och hedersomnämnanden tillföll kvinnliga journalister.
Det förutsätter dock en sak, att kvinnorna anmäler sina grävjobb lika mycket som männen. Så är det inte, vilket är trist. Vi har under de senaste fem åren fört statistik över andelen anmälda kvinnor, andelen kvinnor som nominerats samt andelen kvinnor som fått guldspade eller hedersomnämnande, det vill säga prisats av juryn.
Så här blir det då:
* 2000: 34 procent kvinnor anmäldes, 27 procent nominerades, 14 procent belönades
* 2001: 40 procent kvinnor anmäldes, 39 procent nominerades, 37 procent belönades
* 2002: 33 procent kvinnor anmäldes, 32 procent nominerades, 50 procent belönades
* 2003: 31 procent kvinnor anmäldes, 25 procent nominerades, 39 procent belönades
* 2004: 41 procent kvinnor anmäldes, 23 procent nominerades, 8 procent belönades
bryt
Under fyra av fem år har juryn nominerat kvinnor i hyfsad relation till andelen kvinnor bakom de anmälda bidragen. Under tre av fem år har juryn prisat kvinnorna i mycket god relation till andelen anmälda kvinnor. Vi hävdar alltså att juryn inte är helt puckad ens i ett rent matematiskt könsperspektiv, och vi påpekar framförallt att problemet ligger i att det fortfarande är så mycket färre kvinnor som skickar in sina bidrag. Och Guldspadejuryn kan inte ensam vrida den skevheten rätt. Juryn har i alla år vid varje utdelning uppmanat dessa kvinnor att skicka in artiklarna– och här kan också kolleger och arbetsledare hjälpa till att pusha på.
Förstås har juryn ett stort ansvar. Vi är satta att belöna landets bästa grävjobb varje år – men vi ska göra det utan att fastna i stereotypa uppfattningar av vad grävande journalistik är utan tvärtom utveckla synen på denna.
Vi tror inte vi kan beskyllas för att i alltför hög grad premierat jobb som går ut på ”hänga ut” folk/avslöja folk (om det skulle vara manligt grävande), jag tror inte heller att vi på något konsekvent sätt diskriminerat jobb som handlat om annorlunda ämnen eller varit skrivna på ett annorlunda sätt (om detta skulle vara ett mer kvinnligt grävande). Tvärtom attraheras varje jury av det som sticker ut – i form av nya ämnesområden, annorlunda arbetsmetoder eller nydanande. Ibland har vi hittat sådana exempel – som dessutom varit goda grävjobb – och de är inte uteslutande skrivna av kvinnor.
bryt
Vi tvivlar på att det på ett lätt sätt går att skilja mellan ett kvinnligt och manligt grävande eller på typiskt manliga eller kvinnliga ämnen. Ta årets belönade bidrag, alltså till elva tolftedelar genomförda av män: Äldrevården i Skåne. Riksdagsledamöternas hantering av traktamenten. Fackpamparnas missbruk av en arbetarkvinnas efterlämnade lägenheter. Avslöjandet av hur Sverige lät utländsk säkerhetstjänst ta över hanteringen av två terroristmisstänkta svenskar. Frikännandet av en sexualbrottsdömd pappa. Granskningen av hur barägare i USA försökte skinna Växjö kommun.
Bra grävjobb allihop – men är de manliga eller kvinnliga?
En fungerande Guldspadejury bör bestå av kloka människor med olika erfarenheter som kan våga sig på att välja mellan en lång rad svårjämförbara bidrag. Det är föreningens ansvar att hitta dessa människor. Det är ganska enkelt att säga att männen i juryn har ett manligt synsätt, de är ju män. Man tar dock på sig en ganska stor bevisbörda om man också hävdar att juryns kvinnor – ordföranden under sex av de senaste åren har varit en kvinna – har det.
Vi tar det som ett friskhetstecken att vårt arbete debatteras. Guldspaden är ett fint pris som ytterst syftar till att öka det svenska grävandet.
Låt oss diskutera kvinnligt/manligt, men låt oss också diskutera hur vi kan öka mängden och kvaliteten på den grävande journalistiken över huvudtaget, låt oss diskutera hur vi granskar samhället på djupet – istället för att bara kratta på ytan.
(sju år i juryn)
(sex år i juryn)
