Frilansar säljer sig för billigt för att överleva
Tidningarna drar ned, rutinerade journalister förlorar sina jobb och nyutbildade får inga. Följden blir att allt fler försöker livnära sig som frilansare och att gränsen mellan journalistisk verksamhet och kommersiell luckras upp.
Själv arbetar jag sedan många år på den kommersiella sidan. Det har gått rätt bra och jag har kunnat ta ut löner och förmåner på samma nivå som om jag varit anställd.
Det går inte längre.
Marknaden svämmar över av förhoppningsfulla nyföretagare. Alla har samma affärsidé, att skapa sig en marknad genom att sälja sig billigare än andra. Det brukar ta en ände med förskräckelse. Jag har följt ett fall. Det slutade med personlig konkurs och ett aktuellt skuldsaldo hos kronofogden på 1,2 miljoner kronor. Att det blev så mycket beror på att fogden sålde familjens villa exekutivt till underpris.
Jag har sett för många offerter från journalister som begär 400 kronor i timmen och ovanpå det grovt underskattar antalet timmar som jobbet kommer att ta. Det är inte som på tidning att man randar och skickar över texten till redigeraren. Det ska hållas möten och lämnas förslag som inte kan debiteras. Allt oftare ska det vridas och vändas på texterna enligt synpunkter från en beslutsgrupp hos kunden. Att skriva en artikel för ett företag kan ta 2-3 gånger längre tid än på en tidning.
Hur mycket måste man debitera? Journalistförbundets frilansrekommendationer är en realistisk nivå som med hyfsad beläggning ger en lön motsvarande vad anställda har enligt avtal.
Men allt för många gör en frisörkalkyl. Den förutsätter en man eller hustru med god inkomst av anställning som täcker familjens grundläggande omkostnader. Man använder familjens privata dator, bredband och kamera och vid behov familjens bil. Företaget tar bara mobiltelefonen.
Lärarna skriker om att 25 000 kronor är en skamligt låg månadslön. Låt oss nöja oss med det. Det egna företaget är en enskild firma, med lägre egenavgift än aktiebolag.
Lön med egenavgift 382 000 kr
Resekostnader 20 000
Telefon 10 000
Diverse 20 000
Summa 432 000 kr
Det svenska näringslivet är bara beslutsmässigt nio månader om året. Från 15 juni till 15 augusti finns inte ett uppdrag, inte heller mellan 15 december och 15 januari. Med 40 timmars arbetsvecka återstår 1 440 timmar att debitera. Jag har arbetat i tidsdebiterande organisationer sedan 1986 och aldrig sett någon med kundkontakt varaktigt debitera över 50 procent. Det betyder att kostnaden ska fördelas på högst 720 timmar.
Slutsatsen blir att det krävs minst 600 kronor per timme plus moms för gå runt på en frisörkalkyl. Är du familjens huvudförsörjare och låter din verksamhet betala alla företagsrelaterade kostnader är Journalistförbundets rekommendationer ett minimum.
Jag har sett alldeles för många offerter från journalister på 400 kronor i timmen med grova underskattningar av tidsåtgången. Jag är övertygad om att många i slutänden bara får ut 200 kronor i timmen.
Janne Näsström
