Vetenskapsjournalistik Glöm inte den kritiska blicken
Vetenskapliga tidskrifter anses vara ytterst trovärdiga källor. Men bara för att en forskningsnyhet presenterats i en vetenskaplig tidskrift finns ingen anledning att sänka sin kritiska gard, varnar Larry Altman, medicinjournalist på New York Times.
Vetenskapliga tidskrifter anses vara ytterst trovärdiga källor. Men bara för att en forskningsnyhet presenterats i en vetenskaplig tidskrift finns ingen anledning att sänka sin kritiska gard, varnar Larry Altman, medicinjournalist på New York Times.
FORSKNING Under 1970-talet avled vid olika tillfällen fem småbarn i en familj i New York. Den medicinske forskaren Alfred Steinschneider kom fram till att barnen hade drabbats av plötslig spädbarnsdöd och att den är ärftligt betingad.
De banbrytande rönen publicerades i tidskriften Pediatrics. Men allt var en miss. 1995 dömdes mamman i familjen för mord på sina fem barn.
– Då hade miljontals dollar och en massa tid i onödan satsats på att fastställa sambandet mellan plötslig spädbarnsdöd och ärftlighet, berättar Larry Altman som nyligen var på besök i Stockholm.
Med 29 år på New York Times och en läkarutbildning i botten är Larry Altman en auktoritet inom sitt område. Efter att ha undersökt hur det går till när forskningsrapporter väljs ut för publicering ifrågasätter han de vetenskapliga tidskrifternas höga anseende.
– Det är en värld som är nästan helt skyddad från insyn, säger han.
Redaktörerna på de vetenskapliga tidskrifterna har till sin hjälp en rad experter som granskar forskningsrapporterna.
– Experterna är verksamma inom samma områden som forskarna. Ibland är de konkurrenter, ibland vänner till de forskare vars arbeten de synar. Det finns stor risk för maktmissbruk och intressekonflikter.
– Eftersom systemet är dolt för utomstående vet vi inte exakt på vilka grunder som rapporterna publiceras eller refuseras.
Mycket står på spel. Att få en rapport återgiven i exempelvis Nature kan vara avgörande för forskarens karriär och tilldelning av anslag.
– Vetskapen att experter har granskat forskningsrapporterna gör läsarna mindre kritiska än de borde vara, framhåller Altman. Han hänvisar till två nyligen genomförda undersökningar som visar att granskarna ibland slarvar med att kolla hänvisningar till andra forskningsrapporter etc.
Ett annat systemfel är att granskarna enligt Larry Altman i allmänhet inte har tillgång till forskarnas originaldata, statistik och så vidare utan bara läser sammanställda rapporter.
Och visst har det gjorts klavertramp.
Till exempel hävdar den världsberömda forskaren Rosalyn Yalow att Science refuserade den uppsats som ledde till att hon fick Nobelpriset i medicin 1977.
Anthony Fauci, en ledande aidsforskare, skrev 1983 i Journal of the American Medical Association, att man kan få aids genom vanliga sociala kontakter, något tidskriften aldrig har korrigerat.
Inom enbart den biomedicinska forskningen finns 25 000 vetenskapliga tidskrifter världen över. Larry Altman tvivlar på att det finns tillräckligt med kvalificerade granskare för att serva alla tidskrifter.
Han pekar på risken att dålig forskning publiceras på grund av att det växande antalet tidskrifter har fått problem att fylla sidorna.
– Publiceras undermålig forskning kan det i sin tur generera kostbara projekt som i onödan följer upp tvivelaktiva resultat. Man ska komma ihåg att forskningen till stor del betalas med skattepengar, därför är det extra viktigt för oss journalister att ha en kritisk hållning.
