Vem har ansvar för Nils Petter?

Nils Petter Nilsson är van att bevaka allsvensk fotboll efter 15 år som frilansfotograf och flera år med egen bildbyrå. I september förra året var han som vanligt på plats på Tele2 arena för Hammarby-Djurgården, en av Allsvenskans så kallade högriskmatcher. Svensk fotboll har precis som många andra länder under lång tid haft problem med både bengaler och knallskott som kastas in på planen och tänds på läktarna. Men det är inte någonting som Nils Petter Nilsson tänker på när han sätter sig ned bakom målet på ena kortsidan och vänder linsen ut mot planen.

Inför den här matchen har det varit extra dålig stämning på läktarna, även för ett derby. Nils Petter och kollegorna har till och med pratat om det i pressrummet. Hur det inte ”känts hundra” där ute. Matchstarten blir också försenad efter att någon från Djurgårdsklacken kastat en bengal mot sittplatsläktaren. Plötsligt känner Nils Petter hur det smäller till i huvudet, trots att det mellan planen och läktaren finns ett skyddsnät för att undvika att föremål når planen. En stol slungas från Djurgårdsklacken, touchar den övre kanten av nätet, stannar upp, och rullar över. För att landa precis där han sitter.

Av ren reflex kastar sig Nils Petter ned på backen efter smällen medan blodet rinner nedför ansiktet. Efter att han blivit omplåstrad av sjukvårdspersonal fortsätter Nils Petter Nilsson att arbeta, varför vet han inte riktigt.

– Polis och sjukvårdare sa att jag haft otrolig tur, egentligen kunde det gått mycket värre. Det var först efter matchen när jag satt i bilen med min fru som jag förstod hur snurrig jag var. På närakuten limmade de ihop ett fyra centimeter stort sår, säger Nils Petter Nilsson.

Nils Petter Nilsson berättar att han efter alla år känner representanter från flera av klubbarna och många gånger har de diskuterat just säkerhetsfrågor. Exempelvis efter att en kollega fått ett knallskott kastat mot sig under en match, eller den gången när han själv skickat ut en uppdragstagare för sin bildbyrås räkning för att bevaka Elfsborg i Borås. Frilansen blev rammad av en tillrest Hammarbysupporter som skulle storma planen och arrangörsklubben Elfsborg valde då att ersätta fotografen för materiella skador på utrustningen. Varken Djurgården eller arrangören Hammarby har gjort några försök att ersätta Nils Petter Nilsson för skadorna han fick av stolen.

– Det sker incidenter hela tiden på arenorna. Jag kan inte säga att det har ökat med tiden men inte heller att det minskar. På Södertälje fotbollsarena var det exempelvis en linjedomare som fick ett knallskott på sig för några år sedan, det förekommer regelbundet, säger han om arbetssituationen.

En man dömdes, mot sitt nekande, tidigare i år till dagsböter samt sex månaders tillträdesförbud till fotbollsevenemang för att ha kastat stolen som träffade Nils Petter Nilsson. Sedan dess har före­ningen Svensk Elitfotboll (SEF) haft möte med Nils Petter där också polisen, Journalistförbundet, TT, Bildbyrån och några andra organisationer som jobbar med frågan suttit med. Vid den allsvenska uppstartsträffen i mars bjöd SEF också in Nils Petter så att han skulle kunde berätta om händelsen med stolen inför alla klubbarnas säkerhetsansvariga.

Vänder man sig till Arbetsmiljöverket med frågan vem som bär arbetsmiljöansvaret för att Nils Petter fick en stol i huvudet när han jobbar, är det enkla svaret ”han själv”. Som arran­gör har Hammarby IF inget generellt ansvar över egna företagare på platsen. Det lite krångligare svaret är att det potentiellt sett skulle kunna finnas undantag i liknande fall med personer som har ”anställningsliknande förhållanden”.

– Den generella regeln är att om man är egen så finns det ingen för oss att ställa till ansvar. Sen skulle det kunna finnas tillfällen när en åklagare kan driva det om man anser att det finns anställninsgsliknande förhållanden, säger Anneli Hytter, enhetschef på enheten för inspektion och juridik vid Arbetsmiljöverket.

Skulle det exempelvis kunna vara en frilansfotograf som har många uppdrag åt en och samma arbetsgivare?
– Det är en bedömning från fall till fall, men det skulle kunna vara saker som att man sitter på samma kontor som alla andra. När vi åker ut på inspektion pratar man om de anställda, inte de egna företagarna eller konsulterna. Vi ställer inga sådana krav, säger Anneli Hytter.

Frilansen omfattas inte av det systematiska arbetsmiljöarbetet på samma sätt som anställda journalister. Men det finns vissa uttalanden i arbetsmiljölagens förarbeten som indikerar att det vore lämpligt för arbetsgivarna att även inkludera icke-anställda i riskbedömningarna, berättar Johan Lif, chefsförhandlare på Journalistförbundet. Exempelvis att frilansen och uppdragsgivaren ska samverka för att åstadkomma tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden, exempelvis vid ett uppdrag.

– Då ska de två företagen som gemensamt bedriver arbetet verka för att uppnå goda arbetsförhållanden. Med andra ord, även om det handlar om en frilans i rent juridisk mening, så finns det stöd i lagen för att parterna bör samtala och samverka kring säkerheten, säger Johan Lif.

För Arbetsmiljöverket är det oftast vid ärenden på byggarbetsplatser som samordningslagen blir aktuell. Exempelvis att en fristående elektrikerfirma kommer in och jobbar på samma plats som andra fast anställda.

– Men att dra det till en fotbollsarena och blanda in det här med egna företagare där, det blir lite långdraget tycker jag. Just när det gäller egna företagare är det ett svårt resonemang om det finns någon att ställa till svars överhuvudtaget? Det skulle kunna vara så i enskilda fall, men det är inte alls säkert, menar Anneli Hytter.

Nils Petter Nilsson tror att det kommer att behöva ske något ännu allvarligare innan klubbarna tar det här på allvar.

– Det troliga är i så fall att bengaler sätter eld på någonting, det är egentligen märkligt att det inte redan har brunnit inne på arenorna. Det är heller inte otroligt att någon till slut kommer förlora hörseln av ett knallskott, säger han.

Idag upplever han att klubbarna oftast är intresserade av att polisen ska ta hand om saken.

– Klubbarna kan stänga av supportrar från att besöka de matcher man själva arrangerar. Tillträdelseförbud och arrangörsavstängning är två helt olika åtgärder som kan löpa parallellt, man måste inte välja det ena eller det andra. Problemet är att klubbarna inte agerar, vilket får effekten av ett tyst medgivande. Det blir mer okej i klubbens ögon än vad det är i polisens ögon.