Gå direkt till textinnehållet

Värnpliktsnytt får ingen ersättare

Pliktutredningen föreslog att en ny publikation skulle granska Försvarsmakten när Värnpliktsnytt går i graven den 1 juli. Men regeringen har hittills gjort tummen ner. Beslut tas i riksdagen i vår.

Vid halvårsskiftet försvinner den allmänna värnplikten i Sverige. Pliktutredningen som lade fram sina förslag förra sommaren ansåg därför att Värnpliktsnytt läggs ner, men att en annan tidning i stället startas för att granska försvaret.

I sin proposition till riksdagen har försvarsministern dock hittills gått på linjen att det inte ska bli någon ny tidning, konstaterar Värnpliktsnytts chefredaktör Ulrika Häggroth:

– Jag ser det som en förlust för både Försvarsmakten, Sverige och skattebetalarna om det inte blir någon tidning alls. Det är viktigt att det finns insyn i och granskning av försvaret, som är en väldigt sluten myndighet. Antalet kunniga försvarsreportrar på svenska redaktioner har minskat tydligt. Om man ena dagen ska bevaka sjukvård och nästa försvaret blir det svårare att få källor, koll och ett helhetsgrepp. Det blir en snuttifierad bevakning om försvaret bara bevakas vid  händelsenyheter.

Men de mindre missförhållandena kommer inte att försvinna när yrkessoldater tar över, fortsätter Ulrika Häggroth: de få befäl som beter sig illa kommer att fortsätta.

– Jag är rädd för att ingen kommer att granska det.

Arbetet med propositionen pågår fortfarande inför riksdagens beslut senare i vår. Samtidigt har Socialdemokraterna enligt Ulrika Häggroth uttryckt att det är viktigt att det finns en granskande tidning inom Försvarsmakten.

På Värnpliktsnytt planerar man därför för alla eventualiteter. Frågan är också hur den sista kullen informationssoldater (värnpliktiga som sökt sig till Värnpliktsnytts redaktion) ska ges en vettig journalistutbildning utan tidning. Redaktionen har fått löfte om att någon form av journalistisk verksamhet ska pågå på redaktionen till årsskiftet – men än är inget klart.

Annons
Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret