Utredning: Skärp straffet för hot mot journalister

Idag överlämnades betänkandet ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner” till justitieminister Morgan Johansson och kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Utredningen föreslår att hot mot någon ”på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik” ska utgöra en straffskärpningsgrund.

Förslaget välkomnas av mediebranschen.

– Det är självklart väldigt välkommet. Det är något vi arbetat hårt för i många år. Vi har varit frustrerade för våra medlemmar som – om man har anmält – ofta fått se att utredningarna lagts ned. Åklagare och rättssystemet har inte kunnat hjälpa journalister som brottsoffer, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

Hon pekar på att flera undersökningar visat att journalister anmäler hot och hat i väldigt låg utsträckning.

– Vi tror att lösningen utredningen förespråkar är rätt väg att gå.

På vilket sätt?
– Vi förväntar oss att de som anmäler hot eller hat blir tagna på allvar av polisen, och att polisen kan satsa mer resurser på brott mot journalister och förstå varför det är ett samhällsproblem när journalister utsätts för hot. Åklagare kommer kunna göra ett bättre jobb, och vi förväntar oss därför fler fällande domar.

Förslaget borde ha kommit för några år sedan i samband med den så kallade blåljusutredningen, menar Journalistförbundet.

– Men bättre sent än aldrig, säger Ulrika Hyllert.

Även branschorganisationen Utgivarna och TU välkomnar utredningens förslag, liksom Sveriges Tidskrifter.

”Utredningen visar på lyhördhet inför det här samhällsproblemet och ger politikerna ett bra underlag för att fatta beslut som ger rättsväsendet ytterligare ett verktyg för att kunna straffa personer som hotar det journalistiska arbetet och därmed begår demokratibrott”, säger Robert Olsson, vd för Utgivarna i en kommentar. 

”Det är otroligt viktigt för demokratin och det fria ordet att journalister och publicister får verka fritt, granska makthavare och alla delar av samhället, utan risk för repressalier eller att någon försöker skrämma till tystnad”, säger TUs vd Johan Taubert.

”Det är utmärkt att utredaren föreslår en skärpningsgrund för hot mot journalister och ser det som ett allvarligt brott mot demokratin. Vi har från mediebranschens sida drivit detta under lång tid och det känns som en stor framgång att den statliga utredningen nu lyssnat in vår oro för den fria journalistikens möjligheter. Nu ser vi fram emot att regeringen gör verkstad av utredarens förslag”, säger Helle Klein, ordförande för Sveriges Tidskrifter.

SVTs vd Hanna Stjärne tycker att förslaget är ett steg i rätt riktning:

”Men det brådskar. Ingen journalist ska behöva se sig oroligt över axeln när man lämnar redaktionen. SVT hanterar i snitt 37 säkerhetsärenden om dagen, många polisanmäls och kostnaderna för personskydd har blivit fyra gånger högre på bara några år. Som arbetsgivare gör vi allt vi kan för att skapa en trygg arbetsplats för personalen. Men samhället behöver också tydligt stå upp för Sveriges journalister och markera att brott mot journalister aldrig kan accepteras.”

Också Sveriges Radios vd Cilla Benkö ser strängare straff som ett steg i rätt riktning:

”Idag saknar många svenska journalister förtroende för rättsväsendets förmåga att hantera hoten och hatet […], det är därför alldeles nödvändigt att samhället markerar allvaret i frågan. Risken finns nämligen att journalister annars väljer bort vissa bevakningsområden, eller i värsta fall yrket helt och hållet. Det påverkar allas vår rätt till fri och trovärdig information”.

Utredningen föreslår att lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2023.