Gå direkt till textinnehållet

Utredning om Medieombudsman tar fart

Redan 2004 föreslog Journalistförbundet införandet av en gemensam Medieombudsman/Medienämnd för press, etermedia och webb. Nu är frågan aktuell igen. Den 13 maj startar en utredning, vars förslag ska presenteras i december. 

I ett förändrat, digitaliserat medielandskap behövs ett nytt självsanerande system för medierna. Det är de flesta i branschen överens om. Frågan är bara hur systemet ska se ut, vilka frågor det ska hantera, och vilka som ska ingå.

– Syftet med det självsanerande systemet är att alla journalister ska jobba på ett så bra sätt som möjligt, men också att hålla lagstiftarna från livet. Vi har lagstiftare som enligt mitt förmenande varit oerhört klåfingriga, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.

Varför skulle det nya systemet vara starkare gentemot klåfingriga politiker?

Annons Annons

I dag är det bara dagstidningar som ansluter sig till systemet. Hela den delen som inte är pappersburen – webbtidningar och andra webbpublikationer – är ett helt oreglerat område. Politikerna blir upprörda över sånt som händer på nätet, och som kränker privatlivets helgd. Och då vill de lagstifta. Men lagstiftningen hjälper inte mot detta, utan drabbar bara den reguljära journalistiken.

Agneta Lindblom Hulthén sitter själv med i den utredning som i december ska presentera ett förslag på det nya systemets utforming, och vilka som ska inviteras. Övriga deltagare i utredningen är Anna Serner (Tidningsutgivarna), Ulrika Knutson (Publicistklubben) och Hans Larsson (Sveriges tidskrifter).

Förutom digitala medier är textreklam en het fråga. Agneta Lindblom Hulthén anser att även textreklamen ska bli Medienämndens ansvar.

– Min uppfattning är att textreklamen ska tillbaka in som en del i systemet, men där är vi inte riktigt överens.

Vem som ska omfattas av det nya systemet kommer också att diskuteras av utredningen. Enligt Agneta Lindblom Hulthén finns det redan två förslag.

– Det finns ett förslag att man som aktör på nätet ska kunna anmäla sig till detta och få en etisk märkning på sin sajt. Ett annat är att enbart de som har en ansvarig utgivare kan ansluta sig till systemet.

Christoph Andersson, journalistlärare på Södertörns högskola, var under några år i början på 2000-talet sekreterare i Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd. Han lämnade posten efter en konflikt med förbundsstyrelsen om ett förslag att förändra nämndens arbete.

– Efter ett studiebesök i Norge inspirerades vi till införandet av en oberoende medienämnd. Det är intressant att vårt förslag börjar bli aktuellt i dag. Jag ser oerhört positivt på att det äntligen händer något på den här fronten, säger Cristoph Andersson. 

Han menar att det är angeläget att mediebranschen relativt snabbt löser hur de etiska frågorna ska hanteras:

– Hur kommer vi åt att privatpersoner hänger ut folk på nätet? Sedan en Sverigedemokratisk riksdagskandidat hängde ut den misstänkte för Landskronadådet med namn och personuppgifter har det mig veterligen inte hänt någonting alls. Hade någon av mina journaliststudenter gjort det här hade det omedelbart kritiserats, men en blivande riksdagsman kunde uppenbarligen göra det utan att något hände.

Fler avsnitt

Senaste numret

Journalisten nr 7/2025.
Annons Hat och hot är brott.
Fler avsnitt
Fler avsnitt