Tusentals är permitterade

Coronakrisen slog med full kraft mot medieföretagens ekonomi – redan i mitten av mars uppmättes annonsras om uppemot 50 procent i delar av dagspressen. Företrädare för branschen och facket slog larm om risken för en kollaps, särskilt för landsortspressen. Ändå dröjde det statliga stödpaketet. Två veckor gick, och medieföretagen började i rask takt att införa korttidsarbete för framför allt administrativ personal och säljare.
Sedan fick journalisterna gå ner i tid, trots brinnande nyhetsläge och en enorm efterfrågan på journalistik.

Journalistförbundet uppger att man har kännedom om uppemot 30 svenska medieföretag som har infört korttidsarbete för journalister. Bland dem Direktpress, Mitt i-tidningarna och Bonnier News. Det handlar om tusentals journalister som har gått ner i arbetstid och i lön.

Fredagen den 3 april presenterade kulturminister Amanda Lind till slut ett stödpaket till mediebranschen – 200 miljoner kronor extra i presstöd.
Branschen var enig: det är för lite pengar.

Annons

Nordicoms föreståndare Jonas Ohlsson, författare till den årliga rapporten Medieekonomi, konstaterar att krisstödet inte ens motsvarar lokalpressens intäktsminskningar före coronakrisen.

– 2018 redovisade den svenska landsortspressen omkring 200 miljoner kronor i samlade rörelseförluster. Vi har inte sett boksluten för 2019 än, men enligt Institutet för reklam- och mediestatistik tappade samtliga svenska nyhetsmedier en miljard kronor i annonsintäkter förra året. Det motsvarade en nedgång på 14,5 procent jämfört med 2018. Och nu talas det om annonsminskningar på ytterligare 50 procent. I det perspektivet är 200 miljoner kronor väldigt lite pengar. 2018 omsatte den svenska dagspressen 15 miljarder kronor, säger Jonas Ohlsson.

Av de 200 miljonerna delas 150 miljoner ut i form av distributionsstöd, och för första gången får också gratistidningarna del av pengarna. Innan det nya stödet kan delas ut måste det godkännas av EU-kommissionen, vilket kan ske i mitten av maj.

– Det är inte osannolikt att vi får se tidningar som går ner i frekvens eller läggs ned. Hade inte Hall Media, Stampen och Mittmedia hamnat i nya mer robusta ägarstrukturer hade läget inom landsortspressen varit ännu mer prekärt. Det var i grevens tid, säger Jonas Ohlsson.

Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet, väger orden:

– Jag vill säga någonting så pass skarpt att det ruskar om politikerna så att vi får ett krispaket som är värt namnet. Men jag vet inte vad det är, för jag trodde jag hade sagt allt redan. Jag känner en stor besvikelse.

– Kulturdepartementet verkar förstå, och de säger rätt saker, men det som har presenterats är inte ens en början på ett krispaket. Eftersom ökningen av mediestödet är permanent motiveras den av krisen som dagspressen befann sig i redan innan coronakrisen. Mediebranschen, och våra medlemmar, väntar fortfarande på att regeringen ska agera, säger Ulrika Hyllert.

Har regeringen svikit mediebranschen?
– Jag vill inte tala om ett svek eftersom jag inte vet om det kommer åtgärder. Det finns fortfarande tid och jag vet att det pågår ett febrilt arbete på kulturdepartementet.

De journalister som drabbats hårdast ekonomiskt av krisen är frilansarna. Många har förlorat hela sin försörjning.

– Det är ett misslyckande, ett demokratiskt problem och en personlig katastrof för den frilans som drabbats. Som facklig företrädare känner man sig enormt otillräcklig när man har lagt förslag efter förslag till departementet, och det fortfarande efter en månad inte finns något stöd alls till frilansarna, säger Ulrika Hyllert.

– Det här är viktiga stödåtgärder och ett betydande tillskott i ett akut skede. Det är jätteviktiga åtgärder och jag är övertygad om att det kommer vara till stor nytta för medier i hela landet. Samtidigt är jag fullt medveten om att behoven är oerhört stora. Regeringen kommer fortsatt att i nära dialog med branschen följa utvecklingen. Detta är en tuff situation för hela samhället, säger kulturminister Amanda Lind.