Turbulens på P4: ”Toppstyrningen på väg att knäcka oss”

Sparpaketet och omorganisationen har medfört negativ stress och sämre journalistik. Det uppger de flesta av journalistklubbens sektioner på Sveriges Radios P4-kanaler som besvarat en enkät som Journalisten genomfört under november.

I enkäten har representanter för journalistsektionerna graderat påståenden om arbetsmiljön, ledarskap och hur den nya organisationen fungerat på en skala mellan ett och tio. Svaren har behandlats konfidentiellt och Journalisten redovisar därför bara de sammanställda resultaten.

14 sektioner på redaktioner med totalt 280 medarbetare har besvarat enkäten och svarsfrekvensen var 58 procent. Bara två sektioner instämmer i påståendet att arbetsmiljön generellt förbättrats över tid och bara tre sektioner anser att den senaste omorganisationen fungerat väl.

”Neddragningen gör att vi har mer stress, det finns inga marginaler”, uppger en sektion.

”Det har varit och är en turbulent tid på P4. Det mesta i omorganisationen upplevs antingen väldigt otydligt […] eller som att vi har fått en omorganisation pålagd oss som inte lirar med verkligheten”, uppger en annan.

Det finns mycket stora skillnader mellan hur redaktionerna klarat omställningen. Frågan om hur väl omorganisationen fungerat har besvarats med mycket låga värden i de flesta fall: åtta av fjorton sektioner har svarat 1-3 på den tiogradiga skalan, och mycket högt i ett fall: en sektion har svarat 9 på den tiogradiga skalan.

Utifrån enkätsvaren samt samtal med några av de fackligt förtroendevalda framträder ett mönster: redaktioner där den lokala ledningen varit snabba på att utarbeta egna rutiner och justera organisationen och arbetssätten utifrån rådande förutsättningar förefaller ha klarat omställningen bättre, än de redaktioner som försökt att mer strikt implementera direktiven uppifrån.

”Jag tycker att det finns en väldig toppstyrning inom företaget just nu. Man driver igenom beslut högt uppifrån som inte har någon riktig förankring i organisationen, sen verkar man ha en väldig prestige i besluten som gör att man inte vill ändra sig, trots kritik”, skriver en fackligt förtroendevald.

”Toppstyrningen är på väg att knäcka oss. Kanalledningen tar inte ansvar för arbetsmiljön eftersom den inte känner att den har makt över omorganisationen”, säger en sektionsrepresentant på en annan redaktion.

En av de sektioner som anser att omorganisationen har fungerat väl menar att den lokala ledningens attityd har varit viktig:

”Man har lyssnat på synpunkter från personalen och gjort förändringar när saker inte funkat tillräckligt bra. Vi har förstås upplevt negativ stress men det är god stämning och man har känt att man blivit lyssnad på, och då är det lättare att jobba även under press”, säger en representant för sektionen.

Ett par sektioner uppger att det förekommer allvarliga ledarskapsproblem lokalt, medan de flesta sektioner som svarat anser att ledarskapet på redaktionen fungerar väl.

Den stora omorganisationen på P4 innebar bland annat att redaktionsassistenterna och programutvecklingscheferna togs bort, samtidigt som 40 tjänster flyttades till ett nytt virtuellt digitalt nav, ”hubben”, som ansvarar för publiceringar i SRs app. En av tankarna med den digitala hubben var att den skulle avlasta redaktionerna, som inte längre behöver bemanna kvälls- och helgpass i samma utsträckning som tidigare.

Det fanns redan före omorganisationen ett fåtal P4-redaktioner som gått över till att samla arbetet med digitala publiceringar till en desk, i stället för att det lades på de enskilda reportrarna, vilket gjorde det möjligt för reportrarna att vara mer ute i fält. Det fanns stora förhoppningar kring modellen.

Den digitala hubben har varit i gång i knappt två månader men verkar än så länge inte ha gett den avlastning många hoppats på, åtminstone inte om man får tro flera av de sektionsrepresentanter som har besvarat Journalistens enkät.

”Vi har bra ledning, bra stämning och mestadels bra organisation lokalt men vi drabbas väldigt hårt av nedskärningar i och med omorganisationen. Det finns ett stort missnöje med organisationen högre upp och den nya digitala hubben som knappast avlastar utan i stället skapar merarbete för oss samtidigt som vi blivit färre”, uppger en av dem.

”Den nya organisationen med en digital hubb skulle fungera bättre om vi hann göra mer egen journalistik, men det är så slimmat att vi inte hinner det”, uppger en annan.

”Vissa saker funkar bra efter omorganisationen, andra sämre – efter att vi infört en digital hubb som skulle ge oss mer tid till annat har i stället stressen ökat hos flera medarbetare. Så över lag mycket mer stress i alla led som påverkar journalistiken och besluten”, uppger en tredje.

En följd av den digitala hubben är att det digitala nyhetsflödet saktat in. En intervju som sänts i FM kan publiceras digitalt först flera dagar senare, i stället för som tidigare samma dag. Tanken bakom det är att de digitala publiceringarna ska ske vid de tidpunkter då man har störst chans att nå en stor publik, tidiga morgnar och kvällar och helger när folk tittar i sina mobiler.

”För oss med nyhetsnäsa känns det lite avigt”, uppger en sektionsrepresentant.

Flera av sektionerna uppger att journalistiken, och framför allt möjligheten att genomföra granskningar, har blivit lidande på grund av den arbetsbelastningen.

”Arbetsmiljön är dålig men journalistiken är på väg mot katastrof. Vi har förlorat möjligheten att granska”, uppger en.

Johanna Lindblad Ahl, ordförande i journalistklubben på Sveriges Radio, är inte förvånad över resultaten i Journalistens enkät bland klubbens sektioner på P4-kanalerna.

– De stämmer ganska väl överens med vad vi har uppfattat från våra sektionsföreträdare. På vissa ställen är det tuffare än på andra. Det kan mycket väl vara så att det hänger ihop med hur långt man har kommit i omställningen till andra arbetssätt, men också med hur ledarskapet fungerar lokalt; hur man lyckas schemalägga, kommunicera, lyssna på individerna och justera, säger Johanna Lindblad Ahl.

Journalistklubben genomförde en egen kortare arbetsmiljöundersökning bland medlemmarna i våras.

– Den visade hög arbetsbelastning och mycket stress på framför allt P4 och på Ekot. Det var riktigt dåliga siffror, men det var också ganska snart efter omorganisationen. Vi kommer att göra en till undersökning i början på nästa år för att se om det har skett några förändringar.

Vad beror den ökade stressen på P4 på?

– Det här är en stor och smärtsam omställning för många, men grundorsaken till att stressen har ökat är förstås att beställningen som ligger på P4-kanalerna är densamma men vi är färre. Det försvann tjänster i omorganisationerna, men inga arbetsuppgifter har tagits bort. Än så länge.

Det pågår just nu ett arbete med en förändrad beställning av P4. Den ska bli klar nästa år. Johanna Lindblad Ahl konstaterar att det är bakvänt. Organisationen var klar i april, men leverenskravet ändras först nästa år.

– Det lirar inte riktigt.

Vad behöver hända?

– Någonting måste bort. Företaget manar folk att hålla i och hålla ut och lovar att det ska bli bättre. Men betinget är för stort. Man måste välja vad som ska bort, säger Johanna Lindblad Ahl.

Fia Wirén, divisionschef med ansvar för bland annat de lokala P4-kanalerna på Sveriges Radio, medger att det hade varit bättre om organisationen och beställningen hade gjorts i omvänd ordning. Hon delar dock inte bilden att någonting måste tas bort ur beställningen.

– Vi måste utvärdera den nya organisationen och följa upp i risk- och konsekvensanalysen, och självklart ha en dialog med beställaren. Men i nuläget så tycker jag att vi har en beställning som vi klarar av att leverera på, säger Fia Wirén.

I vintras sa du att den nya omorganisationen skulle leda till att arbetsbelastningen skulle minska för medarbetarna på P4. Hur tycker du att det har blivit?

– När jag åker ut på kanalerna så märker jag att det är väldigt olika vad man tycker om det här. Vissa kanaler tycker att det är jättejobbigt och att det inte alls är bra, medan andra säger att det har blivit bättre. En del av de kanaler som har kommit på plats med det nya arbetssättet börjar nog se fördelarna, men vi är inte riktigt framme än. Vi håller på att trimma in det här.

Av de sektioner som har besvarat vår enkät uppger de flesta av att arbetsmiljön försämrats och tycker att omorganisationen fungerar dåligt. Är inte det ett ganska stort problem?

– Vi är mitt inne i en omställning just nu. Den största förändringen i den nya organisationen är den digitala publiceringsdesken, ”hubben”, och den har varit i gång i mindre än två månader. Så just nu håller vi på att ställa om arbetssätten på alla redaktioner. När man ska ställa om och släppa sina rutiner och jobba på helt nya sätt och i nya roller så är det ganska jobbigt. Det tror jag att de allra flesta tycker. Det är också en naturlig del av en förändringsprocess. Samtidigt har lokala P4 de senaste månaderna levererat riktigt stark originaljournalistik som fått stort genomslag, både från enskilda kanaler men också via den nya Sverigedesken. Dilemmat som vi måste lösa är att också nå ut med innehållet till en digital publik.

Vissa sektioner riktar kritik mot det lokala ledarskapet, andra mot ledarskapet högre upp i organisationen, och menar att det finns en stor otydlighet kring hur man ska arbeta. Vad tänker du om den kritiken?

– Jag tycker inte att någon skugga ska falla över kanalcheferna. Hela den här förändringen har arbetats fram i divisionsledningen. Det är vi som har satt organisationen och som får ta ansvar för den också. Man ska komma ihåg att P4-kanalerna har jobbat väldigt olika. Det funkar inte om man ska hänga ihop med gemensamma funktioner, som den digitala hubben, till exempel. Vi har varit tvungna att linjera organisationen, men det är inte säkert att vi har varit tillräckligt tydliga hela vägen och upplevelsen av hur det fungerar kan skilja sig åt beroende på hur stora förändringar man tvingats att göra.

Flera sektioner uppger att arbetsbelastningen är för stor med negativ stress som följd. Hur ska ni lösa det?

– Vi tar det på allvar förstås. Där vi ser att det finns problem skjuter vi till resurser samtidigt som vi försöker trimma in de nya arbetssätten vid deskarna. Det är ingen som vill att det ska vara dåligt. Vi vill att det ska bli bra och att folk ska må bra i organisationen. Vi jobbar jättenära huvudskyddsombuden för att försöka få allting att sitta.

Kommer det att räcka för att minska stressen?

– Det är inte jätteenkelt. Det är en ganska stor omställning för vissa kanaler och jag förstår att det är tufft. Det är en långsiktig förflyttning vi gör av P4. Vi var förberedda på att det skulle komma en dipp under hösten eftersom vi befinner oss i en så stor omställning. Det är nästa år som vi kan se resultatet.

När kan jag ringa dig igen för att få höra att allt är fantastiskt på P4?

– Ja, blir en organisation någonsin fantastiskt? Om du ringer mig på senvåren så hoppas jag kunna säga att vi är på banan.