Sofia Wadensjö Karén om krisen på Ekot: ”Omställningsarbete är svårt och tar tid”

Journalisten berättade i måndags att sparbetinget och omorganisationen på Ekot har lett till sjukskrivningar, att medarbetare valt att lämna, och till en förtroendekris för Ekochefen Klas Wolf-Watz och Ekots ledning.

Efter publiceringen har flera medarbetare på Ekot hört av sig till Journalisten och instämmer i den kritik som riktas mot ledningen. Några medarbetare uppger att stämningen och tonläget på arbetsplatsen samtidigt har utvecklats till ett arbetsmiljöproblem, där medarbetare beter sig hänsynslöst under möten, vilket har bidragit till en tystnadskultur som ledningen inte agerar mot med den kraft som skulle behövas.

– Det har alltid funnits en råhet på Ekot, som också finns på andra stora svenska redaktioner som jag har jobbat på, säger en medarbetare, och fortsätter:

– Man vill göra ett ännu bättre journalistiskt jobb genom att ständigt utvärdera och lära sig. Det riskerar att bli, eller uppfattas som, en negativ stämning. Efter nedskärningarna har det blivit svårare att göra ett bra journalistiskt arbete, och då blir tonen ännu råare. Ledningen klarar inte av att hantera detta.

En annan Ekojournalist beskriver många medarbetares beteende som ”gränslöst” under stormöten, och anser att det handlar om makt, inte om publicistik:

– Vissa personer har svårt att acceptera att vår bransch förändras, att en modern nyhetsredaktion är en arbetsplats där schyssta villkor ska gälla – för alla – och att journalistyrket i dag ställer andra krav än det gjorde för 30 år sedan, säger hen.

Sveriges Radios programdirektör Sofia Wadensjö Karén konstaterar att Ekot är en stor arbetsplats med många olika åsikter, men att hon tar den kritik som framförts på allvar.

– Det finns lite olika bilder av situationen på Ekot. En del upplever läget som tuffare, medan andra märker mindre av det. Jag har fullt förtroende för Klas Wolf-Watz och vet att han jobbar väldigt hårt med att skapa en miljö där alla medarbetare kan och får och vågar komma till tals. Han vill inte att någon ska känna sig tystad – varken av chefer eller av sina kollegor. Att sätta en sådan kultur, det gör man inte i en handvändning, säger Sofia Wadensjö Karén.

Folk är upprörda och besvikna. Vad ser du för väg framåt?

– Klas jobbar hårt med en strategisk förflyttning för att säkra Ekots relevans långsiktigt men också aktivt för att få det öppna kreativa klimat som jag vet att han vill ha på redaktionen. Alla omställningsarbeten, oavsett om det handlar om kultur, besparingar eller digitalisering, tar tid. Det gäller att ha siktet ställt framåt, och det vet jag att Klas har.

Klas Wolf-Watz beskriver det som att besparingen i våras slog ”rakt in i verksamheten”. Det verkar ha påverkat arbetsbelastningen och arbetsmiljön negativt. Har ni funderat på om ni behöver se över hur besparingen har slagit?

– Vi har varit tvungna att spara en kvarts miljard kronor på hela Sveriges Radio och Ekot är inte den division som har behövt spara mest. Det här handlar inte bara om att vi har sparat pengar, utan vi befinner oss även i en nödvändig digital förflyttning. Den typen av omställning är alltid svår. De flesta mediebolag har gått igenom liknande omställningar: man behöver spara och man måste ta de digitala förflyttningskliven. Det är alltid tungt, men det är också oundvikligt.

Ser du någon anledning att ingripa eller ha diskussioner eller kalla till möten med anledning av situationen på Godmorgon världen, Studio Ett eller Ekot generellt?

– Jag och Klas pratar mycket med varandra. Jag har fullt förtroende för att han håller de möten som behöver hållas på redaktionerna.

Flera medarbetare känner ett lågt förtroende för Ekoledningen och uppger att det smittar på SRs ledning. Hur ska ni hantera det?

– Genom att hålla blicken fäst framåt och fortsätta med den omställning och den förflyttning som krävs. Det här är en stor arbetsplats med många olika åsikter. Klas är en omvittnat duktig publicist som har genomfört viktiga förändringar. Han har hela tiden siktet inställt på att Ekot ska fortsätta att vara landets mest relevanta nyhetsdestination och nyhetsredaktion. Det jobbet gör han väldigt målmedvetet och metodiskt.

Vad tänker du om kritiken mot omorganisationen?

– Det finns alltid delar i en omorganisation som inte blir hundra och man behöver hela tiden justera. Det har också skett. Sedan organisationen presenterades i vintras har flera justeringar gjorts. Ledningen har varit lyhörd för medarbetarnas synpunkter. Det är självklart att det kan komma lägen där vi ändrar saker, allt annat vore väldigt märkligt. Just nu finns inget specifikt att peka på som bör ändras, men en ledning måste hela tiden vara öppen för att höra olika perspektiv, åsikter och ta del av kunskap om detaljer som kanske kan förbättras.

– Omorganisationen har bestått av flera delar. Dels genomfördes en ganska stor omställning för att vi ska kunna ha ett större digitalt fokus, dels genomfördes en besparing, men det var inte besparingen som ledde hur organisationen exakt skulle se ut, utan det var det nödvändiga digitala omställningsarbetet.

Det förekommer också intern kritik mot den digitala omställningen. Studio Ett har hundratusentals lyssnare, medan det bara är kanske 10 000 som klickar på inslag på sajten eller appen. Varför är det så stort fokus på den mindre publiken?

– Studio Ett är också en digital produkt. Det finns ingen motsättning i de olika typer av innehåll som du nämner. De linjära kanalerna på Sveriges Radio är otroligt framgångsrika. Under USA-valet nu har vi till exempel haft enormt hög lyssning på P1. Men väldigt många lyssnar i SR-appen. Och att lyssna på en linjär sändning i appen, det är också digital mediekonsumtion.

Jag tror inte att det är vad kritikerna menar. Jag tror de menar poddar och nyhetsklipp, allt sådant som inte är vanlig linjär sändning.

– Jo, jag förstod att du menade det, men när jag pratar om digital förflyttning och digital lyssning så omfattar det även att man lyssnar linjärt i appen. Om man cyklar till jobbet lyssnar man i sin mobiltelefon, man har inte med sig en radioapparat på cykeln. De linjära lyssningarna kan alltså också vara digitala. Vi vill att fler ska komma till vår app och vi har som mål att ha en miljon unika användare i appen och på sajten i januari. Då är de linjära radiolyssnarna i appen precis lika viktiga som de som klickar igång ett nyhetsklipp. Vi värderar inte nyhetsklippen högre än linjärlyssnandet. Så är det inte. Däremot, om du går in i appen så ska du ju komma in i en miljö där du känner dig uppdaterad och då behövs nyhetsklippen.

Förtydligande: I en tidigare version av denna artikel uppgavs att målet var att ha en miljon unika användare i appen, men målet omfattar hela Sveriges Radio Play, det vill säga både appen och sajten.