Gå direkt till textinnehållet
Daniel Díaz.
Daniel Díaz.
Foto: Jonas Eng

”Public service behöver återta ägandet från techjättarna”

Debatt Meta, TikTok och Google fortsätter stärka sin dominans och gammelmedia försöker hänga med. Dessvärre har det inneburit ett långtgående avkall på ägandet av högkvalitativ journalistik. Public service-bolagens ständiga beroende av slutna tredjepartsplattformar är ett reellt hot.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Traditionella sociala medier – Instagram, TikTok, X – kan inte längre ses som en förstahandskatalysator för att nå ut. Dessa datakejsare har gjort Internet till en gladiatorarena som växer av klickbeteskrigande innehållsskapare; där skadligt innehåll premieras över nyanserad, faktabaserad rapportering. Leva eller dö – synas eller förpassas till scrollflödets botten.

Att spela i deras arenor är att stimulera affärsmodeller som reducerar vår komplexa verklighet till ett kort dopaminkickande inlägg. Det här har bidragit till deras ackumulerade mediemakt som världsredaktörer. PS-bolagen arbetar i princip åt dem, inte med.

Europas komplicerade förhållande till amerikanska techbros eroderar dessutom i takt med geopolitiska turbulenser, som kastat ljus på ett naivt beroende av deras tjänster och produkter. Jänkarna har ett järngrepp om vårt digitala medieekosystem.

Låt detta bli en viktig lärdom: börsnoterad informationsteknologi är inte politiskt neutral. Den uppstår, påverkas och raseras i takt med omvärldsläget. Våra skattefinansierade mediehus, med sitt viktiga beredskapsuppdrag, måste kunna bäras upp av en självständig digital infrastruktur.

Det fanns en tid då PS-bolagen var medieteknologiska pionjärer, som skapade alltifrån egna sändningssystem till appar – hårdvara som mjukvara. Den pionjärsandan måste återupplivas, genom att börja äga sitt publicerade onlinematerial och ansluta sig till decentraliserade sociala medier.

Plattformar som Mastodon eller Pixelfed stänger inte in användaren i en aggressiv, algoritmstyrd virtuell bur. De är sammanlänkade via gemensamma protokoll, ett slags språk, som utgör det “federerade Internet”. Tänk svampars finmaskiga trådnätverk som binder samman olika trädsorter i skogen. En björk (Mastodon) och en tall (Pixelfed) kan utbyta näring mellan varandra via svamptrådarna (protokollet). Invasiva arter som parkslide (Meta), tar över näringen och tränger undan trådarna. Det pågår nu, och måste bekämpas.

På plattformar med öppen källkod – tillgänglig för alla att samutveckla – finns möjligheten att bygga hälsosamma, transparenta onlineforum. Det är även ett strategiskt försvar av vårt kollektiva minne som varje sekund laddas upp i molnet.

Glöm plötsliga algoritmjusteringar som får datatrafiken att dippa eller redaktioner som pressas att göra klickbete. Oroas inte över subtil censur eller användarpolicies med skeva villkor.

Men – inget system är förstås perfekt. Övergången till ett federerat system innebär utmaningar: låg användarnärvaro, högre anpassningströskel, tekniskt behändighet. Men dessa hinder måste initialt vägas mot beroendet av ett fåtal techjättars centraliserade makthållning, som största hotet.

Genom att bygga en decentraliserad närvaro kan vi garantera att vår skattefinansierade högkvalitativa journalistik, och det fria ordet, frigör sig från algoritmernas kedjor.
Detta är den nya digitala självständighet som public service måste arbeta för.

Daniel Díaz, journalist

Kommentarer

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Annons Annons: Journalistfonden.
Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt

Senaste numret