Trots hoten – här fostras framtidens journalister

Trots att det innebär stora risker för kvinnor arbetar cirka 1 700 inom medier i landet. 60 av dem jobbar på den nystartade tv-kanalen Zan TV i Kabul. På Zan TV är alla journalister, programledare och producenter kvinnor. Kanalen lanserades i april 2017 och har kommit att förändra medielandskapet i Afghanistan, där kvinnliga journalister oftast inte får synas eller där kvinnofrågor nästan inte diskuteras offentligt.

Kanalen sänder debatter, nyheter, underhållning och reportage omkring 17 timmar per dygn. För första gången i Afghanistans historia kan man höra om känsliga ämnen som till exempel kvinnomisshandel, barn- och tvångsäktenskap, utbildning för kvinnor, samlevnad och mycket mer diskuteras på bästa sändningstid av kvinnor. Man kan se reportage om kvinnor inom militären och inom polisen eller om kvinnor som sitter i fängelse och kvinnliga heroinister. I första hand riktar sig kanalen till kvinnor. Men undersökningar visar att en hel del män följer den.

– Mina vänner gjorde narr av mig när jag startade tv-stationen. De sa saker som ”du är boss på en tv-kanal för kvinnor”, berättar Hamid Samar, grundare och ägare av Zan TV och tillägger:

– Då frågade jag: Hur har ni kommit till världen? Var det inte era mödrar som födde er? Ni borde visa kvinnorna respekt i stället.

Hamid Samar berättar att det egentligen var hans mamma som gav honom idén att starta en kvinnokanal. Hon, hans syster och hustru sitter alla med i styrelsen och fattar beslut rörande kanalen.

– Jämställdhet mellan könen är viktigt för Afghanistan. Det är bara genom att ge kvinnor en möjlighet att bli delaktiga inom olika sektorer som det går att få fred i landet, konstaterar Hamid Samar.

Parallellt med uppgiften att sända program, har tv-kanalen också startat en skola, Zan Academy, för att utbilda kvinnliga journalister. Ett 30-tal unga kvinnor ska få chansen att under några månader bland annat få lära sig journalistikens grunder, redigering och videofilmning. Tanken är att Zan TV på sikt ska kunna ersätta de män som idag arbetar på kanalen med kvinnor. Omkring tio män arbetar som redigerare, tekniker och kameramän på kanalen. Det beror på att man inte kunnat utbilda tillräckligt många kvinnor för just de arbetsuppgifterna.

Bristen på kvinnliga fotografer beror inte bara på att det är ett svårt och ibland farligt arbete för en kvinna. Det finns också ett stort motstånd bland föräldrar att låta sina döttrar jobba som fotografer. Mari Hussaini är den enda kvinnliga fotografen på Zan TV.

– Min familj gillade inte att jag ville jobba som fotograf. Men jag gav inte upp, utan tjatade eftersom det var min högsta önskan. Till slut gav mina föräldrar upp och gick med på mina krav, berättar hon.
 
Men för ungefär ett år sedan höll det på att sluta illa för henne när hon skulle åka till Bamiyan-provinsen för att göra ett reportage. Tv-teamet stoppades av en beväpnad grupp som avlossade några skott mot bilen de färdades i. Sedan slet de upp dörrarna och riktade sina vapen mot de som satt i bilen. De frågade efter den kvinnliga fotografen, som de fått reda på skulle finnas i bilen. Men Mari Hussaini hade blivit uppmanad att inte ta med sig sin presslegitimation.

– Hade de hittat den, hade de skjutit mig på fläcken och jag hade varit död nu, berättar hon uppenbart skakad.
    
Så nu arbetar hon mestadels inne på tv-stationen där hon filmar både live och förinspelade program. Mari Hussaini berättar att hon aldrig sett någon annan kvinnlig tv-fotograf i Afghanistan. Däremot har hon sett kvinnor som arbetat som stillbildsfotografer.

Man märker att hon är erfaren och duktig. Den annars så timida och tystlåtna 26-åriga kvinnan kliver vant omkring bland sladdar och kameror och drar sig inte för att tillrättavisa sina manliga kolleger när de gör fel. Hennes ambition nu är att bli lärare och dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper till andra unga kvinnor som vill utbilda sig till tv-fotografer.

Den mest erfarna och rutinerade journalisten på Zan TV är Shukria (för att skydda henne använder vi inte hennes riktiga namn), 26 år och med en examen i ekonomi och en tvåårig journalistutbildning. Hon har bara jobbat två månader på kanalen, nu som chef med ansvar för bland annat teknik, programproduktion, nyheter och manus. Trots att hon är så ung har hon redan hunnit jobba i 10 år som journalist på några av de större tv-kanalerna i Kabul. Men det var en kamp att övertyga hennes familj om att hon skulle få arbeta som journalist, berättar hon. Det var framför mamman och hennes släkt som motsatte sig Shukrias val av yrke.

– Min mamma sa att det inte var ett passande yrke för en kvinna att jobba som journalist. Hon tyckte att jag skulle bli lärare i stället. Men det hade alltid varit min högsta önskan att bli journalist, berättar hon. Tack vare att hon fick sin pappas stöd lyckades hon till slut övertala sin mamma.

– Men det är svårt att vara kvinna i Afghanistan på grund av vår kultur. Våra män respekterar oss inte. Vi trakasseras sexuellt. Männen kommer med skamliga förslag och kräver att kvinnorna ska gå med på att ha en relation för att få jobb, berättar hon synbart upprörd.

Det stora problemet för henne som journalist och kvinna är att hon känner sig otrygg när hon åker mellan hemmet och arbetet. Det är förståeligt med tanke på att det skett en ökning av attentat i Afghanistan. Enligt FNs rapporter har knappt 4 000 civila dödats under 2018 och det är det högsta antalet sedan man började föra statistik.
 
Ökningen tros bero på att talibanerna kunnat dra nytta av att många av de utländska trupperna dragits bort från landet och ersatts med afghanska soldater som inte varit uppgiften mogna. Problemet är att talibanerna ser journalister som sin fiende och ofta riktar hot mot dem. För tre år sedan när Shukria arbetade som politisk reporter på en tv-kanal hamnade hon på kollisionskurs med talibanerna. Hon skulle intervjua en man, som var ansvarig för att utbilda barn till sjävmordsbombare, i hans hem.

— När jag skulle gå därifrån blev mannen hotfull och krävde att jag skulle ge alla minneskort till honom och att jag inte fick sända intervjun. Han skulle döda mig om jag inte gick med på det Jag gav honom ett annat minneskort och tog mig därifrån.

Rösten darrar när hon berättar vad som hänt.  

Tv-kanalen fattade beslutet att stoppa inslaget för att inte utsätta Shukria för några risker. Trots att det aldrig sändes utsätts hon ändå för hot. Hon har fått ett hotbrev i sitt namn, två män på motorcykel väntade på henne utanför hennes jobb och hotade henne med sina vapen när hon lämnade sin arbetsplats. Det sista som hände var att hon blev kidnappad av talibanerna men fritogs av polisen.

– Efter kidnappningen sa min pappa åt mig att jag måste lämna Afghanistan så jag åkte till Turkiet och vistades där i drygt tre år. När jag återvände till Afghanistan sökte jag jobb på många tv-stationer men utan resultat. Det var först när jag vände mig till Zan TV som jag blev erbjuden ett arbete, berättar Shukria och fortsätter:

– Jag är glad att få jobba här utan att få en massa skamliga förslag. 
   
Hamid Samar döljer inte sin oro för Zan TVs framtid. Dels är han oroad över att kanalen inte ska kunna överleva ekonomiskt, eftersom man inte vill ta emot bidrag vare sig från staten eller NGOs, utan helt och hållet klara sig på annonsintäkter. Dels oroar han sig över att talibaner eller andra extremistiska grupper ska stoppa kanalen eller att till och med politiskt tryck mot regeringen ska resultera i att han måste lägga ner Zan TV.

Det finns en tydlig hotbild mot Zan TV och de som jobbar där på grund av att kanalen utmanar många reaktionära och religiösa krafter.
 
Men hans högra hand Abubakar Gharzai, administrativ chef på Zan TV, blickar mot framtiden:

– Den bakomliggande agendan för att utveckla och starta den här tv-kanalen var att bygga en plattform för att kvinnor ska kunna diskutera sina problem och lösningar, förklarar han och tillägger:

– Vi vill vara en slags trampolin för kvinnor som vill jobba inom medier, de kvinnor som ska bli framtidens journalister.
                                                                         URBAN HAMID
                                                                         MÅNS BERTHAS (foto)