”Som journalist blir jag vansinnig över stölden”

Anna-Lena Norberg har gjort dokumentärfilmen Röster – ett tidsdokument, för att beskriva asylpolitikens konsekvenser på civilsamhället. I den intervjuas svenskar som engagerat sig för ensamkommande från Afghanistan, vilket hon själv också gjort.

– Jag ville dokumentera hur hjälparna mår psykiskt. Att det finns lärare som går på panikångesttabletter. Och hur samhällsbilden och tilltron till myndigheter och politiker påverkas av den svenska asylpolitiken, säger hon.

Filmen har bland annat visats på Folkets Bio i Växjö.

Nyligen uppmärksammades hon på att ett anonymt konto på Youtube använt klipp ur hennes dokumentär till en fyra minuter lång hatfilm med misogyna och främlingsfientliga undertoner. Den framställer svenskor som engagerat sig för ensamkommande som ”batikhäxor” som egentligen bara vill ha sex med de unga männen.

Anna-Lena Norberg har polisanmält för upphovsrättsbrott. Flera personer som förekommer i filmen ska anmäla för förtal, uppger hon. Material från flera andra medier förekommer i hatfilmen, bland dem klipp ur Kanal 5s Outsiders. Samma konto har lagt upp flera filmer på samma tema.

”Välkommen till 2018. Tror du polisen jobbar med det här?” och ”Dö batikhäxa” är två av reaktionerna Anna-Lena Norberg fick när hon på Youtube upplyste om att hon tänkte polisanmäla. Personen som laddat upp filmen skriver att polisen inte kommer att lyckas identifiera kontoinnehavaren. Hatfilmen är nu nedtagen av Youtube.

Om polisutredningen inte når fram överväger Anna-Lena Norberg att stämma privat:

– Det räcker nu! De här trollen ska ut i offentligheten. Som journalist blir jag fullständigt vansinnig över en sådan här stöld. Jag skildrar engagerade civila som vänt ut och in på sig för att stötta, rädda och hjälpa. Så tar man klipp och ger det som sägs i dem en helt annan innebörd.

Anna Ginner är åklagare vid Åklagarmyndigheten och specialiserad på immaterialrätt. Hon kan inte uttala sig om fallet med Anna-Lena Norbergs dokumentär, men generellt handlar sådana här fall om citaträtten och den ideella upphovsrätten, som regleras i tredje paragrafen av upphovsrättslagen. Den säger att: 1. En upphovsman har rätt att namnges i samband med att ett verk används. 2. Verket får inte ändras så att upphovsmannens anseende eller verkets egenart kränks. 3. Verket får inte heller användas i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannen.

Det finns exempel på fällande domar mot att man inte angett upphovsmannen vid citering, exempelvis den mot en tidigare FI-partiledare som av oaktsamhet under en presentation använt en annan forskares formuleringar, liksom mot att verk använts i kränkande sammanhang.

Spelar det roll hur mycket av verket som används?
– Det finns ingen formell regel. Man kan inte säga att det var bara en liten del, utan om man kan identifiera det som en del av ett verk omfattas det av upphovsrätten. Det som tas måste dock bedömas ha verkshöjd, säger Anna Ginner.

Hon nämner ett musikstycke eller gjorda intervjuer som exempel på verk med verkshöjd.

Varför drivs inte fler sådana här fall till åtal?
– Vi är beroende av vad som anmäls av målsägarna, så att det kommer till oss och våra särskilda poliser som kan utreda de här brotten.

Påverkar svårigheterna att utreda anonyma konton som gömmer sig på utländska servrar?
– Nej, vi på immaterialrättsgruppen är vana vid att jobba internationellt. De flesta av våra ärenden bygger på att vi måste samarbeta med olika länder, där vi frågar just efter vem som är abonnent på ett konto och liknande. Så på vår avdelning brukar det inte falla på det.