Salka Hallström Bornold gillar friheten som frilans
Salka Hallström Bornold har nyligen avslutat ett vikariat som kulturskribent på Expressen. Genom åren har hon också gjort sig ett namn som en av Sveriges mest tongivande modejournalister och var en av de drivande bakom tidsskriften Bon i början av 2000-talet. Bornold har alltid haft fasta anställningar sida vid sida med frilansande men föredrar friheten i det senare.
Berätta hur det var att vara sommarvikarierande kulturskribent på Expressen?
– Jag trivdes helt fantastiskt. Det var ett privilegium och en lyx. Lite som att få en betald utbildning. Enligt mig tillhör Expressens kultursidor också de bästa i Sverige. Den stilistiska nivån är mycket hög. Det var en givande tid och ett helt annat tempo än den värld jag kommer ifrån, nämligen tidskrifter.
Hur upplever du det mode- och kulturjournalistiska klimatet av i dag? Upplever du några skillnader om man jämför med hur det såg ut i början av 2000-talet och i dag?
– Tidningsläsarna har fått konkurrens av de digitala medierna och mediebranschen svarar med en vridning av mera kommersiellt och livsstilsinriktat innehåll. Mode- och kulturjournalistiken har marginaliserats. Jag har alltid brunnit för journalistisk kvalitet. 2000-talets modejournalistik handlar inte om intelligenta analyser. Snarare om en form av konsumtionsjournalistik.
Tycker du att mode- och kulturjournalistiken erhåller den respekt från ”branschen” som den förtjänar?
– Alla som identifierar sig som journalister brinner oftast för den goda journalistiken, vilket ämne det än handlar om. På Expressen var det självklart att alla hade sina områden. Det fina där är att blandningen utgör tidningen. Att krigsjournalistik står sida vid sida med kulturjournalistik.
I din artikel ”Bladvändare” i söndagens Expressen (5/8 2012) kritiserar du filmatiseringarna av Liza Marklunds böcker om kriminalreportern Annika Bengtzon. Du menar bland annat att de är förfinade portätt av den journalistiska verkligheten. Har du någon kommentar?
– Filmerna är skruvade versioner av verkligheten. Man känner sig faktiskt lite som Bengtzon ibland så det finns ett visst korn av sanning i dem. Däremot glorifierar man hur det är att jobba som journalist och det hela handlar snarare om hur normen för ett TV-program ska se ut i dag. I längden blir det lite skrattretande.
Hur ser den närmaste tiden ut för dig?
– Jag har jobbat länge på Plaza men kommer nu att ägna mig åt frilansande helt och hållet. Jag har alltid haft både fasta anställningar och frilansat men trivs bäst med det senare. I höst kommer jag att fortsätta göra jobb för Expressen, men även skriva för norska D2 samt förse Sydsvenskan med krönikor.
