Så mår den internationella grävjournalistiken

Kraftigt minskade intäkter leder till olika redaktionella prioriteringar i olika länder, trots att medieföreträdare världen över är överens om vikten av grävande journalistik, visar delrapporten.

Exempelvis har den grävande journalistiken stärkts i norra Europa, i vissa delar, medan den har försvagats i södra Europa, skriver Mittuniversitetet i ett pressmeddelande.

Delrapporten går igenom medier i 18 länder och publiceras inom ramen för forskningsprojektet Media for Democracy 2020 som kontinuerligt jämför hur medierna i olika länder uppfyller demokratiska mål.

Projektet leds av universitetet i Salzburg, med svenska deltagare från forskningscentret Demicom vid Mittuniversitetet.

I södra Europa anges brist på resurser och avsaknad av en undersökande tradition som skäl till att verksamheten minskat. I norra Europa däremot har flera storstadsmedier prioriterat grävandet och utvecklat verksamheten. I länder som Tyskland och Storbritannien håller man i stort sett ställningarna.

Forskarna kan också konstatera att privata lokala och regionala medier kan ha svårt att satsa på grävprojekt men att public service-medier då kan fungera som en mer stabil kraft.

Internationella samarbeten, som Panama Papers, nämns som viktiga för att ge resultat. Inte helt oväntat växer också läsarfinansieringen via prenumerationer och crowdfunding i omfattning.

– Det är intressant att medieföreträdare i länder som Italien, Holland och Sverige pekar på läsarnas betydelse för att stärka den undersökande verksamheten. Här möts demokratiska och affärsmässiga motiv, säger medieforskaren Torbjörn von Krogh som är knuten till Mittuniversitetet i en kommentar.

Fotnot: I studien ingår Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Holland, Island, Italien, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike samt Australien, Chile, Hongkong, Kanada och Sydkorea.